Pedagogers demokratiarbete imponerar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar inom skolverksamheten i Lund och har varit intresserad av de här frågorna sedan länge. I samband med att jag och en kollega fungerade som koordinatorer i kommunens demokratiprojekt kom vi båda att börja forska runt ämnet på olika sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur pedagoger, inom förskolan, grund- och gymnasieskolan, omvandlar, förvaltar och sprider samhällets demokratiska grunder till barn och ungdomar. I centrum för avhandlingen finns skollagen och läroplanerna och hur pedagogerna hanterar det demokratiuppdrag som formuleras i de dokumenten. Jag har följt och intervjuat en grupp pedagoger som var och en under en period har drivit ett demokratiprojekt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att det krävs professionella pedagoger för att hantera demokratipuppdraget. Det finns tre kompetenser som är angelägna: bedömarkompetens – att kunna se och bedöma barnens och elevernas behov, handlingskompetens, att ha tillgång till olika metoder och arbetssätt för att kunna möta barnen och reflektionskompetens – att reflektera över sina egna handlingar.
– Jag har också funnit att pedagogerna arbetar med metanormer, det vill säga övergripande normer som driver dem i deras arbete. Även här är tre aspekter tydliga. Det handlar om pedagogernas vilja att bli bättre på att se barnens behov, att kritiskt granska sig själva, samt att utöka sin egen insikt och kunskap om demokratifrågan.

Vad överraskade dig?

– Framför allt har jag imponerats av det arbete som pedagogerna gör. De har varit väldigt engagerade och entusiastiska inför de här frågorna, och jag har sett vilken betydelse deras etiska ställningstaganden har som grund för deras handlande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tycker jag att avhandlingen är ett viktigt erkännande för pedagogernas arbete. Men den illustrerar också det komplexa och ofta svårfångade pedagogiska arbetet, och kan därigenom bidra till att beskriva det som ibland kallas tyst kunskap i det professionella. Komplexiteten innebär att vi alltid bör utgå från att varje situation är unik och kräver sin analys och bedömning. Det är detta som professionella pedagoger och ledare ska syssla med och som kräver en särskild pedagogisk professionalitet. Rektorerna har nytta av detta eftersom resultaten visar hur de kan stödja pedagogernas arbete och skapa kvalificerad tid för dem att reflektera tillsammans. Jag hoppas också att avhandlingen lyfter demokratifrågorna i debatten.