– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper. – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Didaktik i folkkonst handlar om spelregler, spelrum, samspel och spatialitet i spannet mellan tradition och improvisation. Det visar Mari Rorgemoens avhandling.

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

Lina Nyroos har skrivit en avhandling om institutionella normer i samtal och hur dessa normer uppkommer. - Jag har alltid varit intresserad av samtalsforskning. Vad gör vi när vi pratar med varandra? Institutionella samtal har vi alla, till exempel på jobbet. Därför intresserar jag mig speciellt för den typen av kommunikation, säger hon.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.