Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.

Hur påverkar skolsystemet nyaanlända elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan? Eva Skowronskis studie visar bland annat att rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning.

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Om man ska kunna åstadkomma skolutveckling i en bestämd riktning, krävs att att de som arbetar i skolan utvecklar gemensamma sätt att se verksamheten, visar Katina Thelin i sin avhandling.