Maria Magnussons avhandling handlar om hur barn i förskoleåldern utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det.
Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.
Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.
Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.
Åsa Hirsh konstaterar i sin avhandling att arbetet med individuella utvecklingsplaner verkar bäst om lärare får arbeta med dem utifrån lokala förutsättningar och använder dem i det formativa bedömningsarbetet.
Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.
Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.
Torbjörn Lindmarks forskning visar att de flesta lärare anser att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen.
Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.