Hur kan man öka intresset för kemi bland gymnasieelever? Forskaren Karolina Broman konstaterar att ett sätt kan vara att koppla kemi till vardagssituationer.

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner går ut på att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig – samtidigt som kunskapsinnehållet tonas ner. Gabriella Höstfält överraskades av det fokus på den ständiga förbättringen som framträdde i hennes avhandling.

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.

Det naturen kan ge i form av erfarenheter och lärande går inte att ersätta med konstgjorda lekplatser – barnen behöver få vara i naturmiljö. Det menar Kari-Anne Jørgensen, som studerat vad förskolebarn upplever när de är ute i naturen.

Hur ser sambanden ut mellan vad SFI-studerande läser och skriver i sin vardag jämfört med vad de får göra inom SFI-utbildningen? Det har forskaren Annika Norlund Shaswar undersökt.

Veit Kubik har undersökt hur testning påverkar lärande. Han har också undersökt hur motorisk inkodning påverkar minnet och glömskan i jämförelse med verbal inkodning.

Elever som går på samma skola och läser samma kurs möts av olika krav och förväntningar på vad de ska prestera. "Elever som går på yrkesförberedande program kan också prestera väl om de får en högkvalitativ undervisning", säger Pernilla Andersson Varga som forskat om skrivundervisningen på gymnasiet.

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Ilone Rinne konstaterar i sin avhandling att annat än kunskap vägs in när lärare sätter betyg på sina elever. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, menar hon.