Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Sara Hvit Lindstrand har studerat hur de yngsta förskolebarnens språkliga uttryck ser ut. Hon kunde se att språket började i kroppen: barnens teckenskapande skedde i kroppen redan innan det verbala språket hade utvecklats.

Miranda Rocksén har forskat om hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att kommunikationen kan bli en utmaning för lärare och elever när ett begrepp har en betydelse i vardagen och en annan i det naturvetenskapliga språket.

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Instruera dina musikelever multimodalt i takt och i jämn puls, säger forskaren Annika Falthin – då lär de sig snabbt. Muntlig information som bröt mot musikens puls skapade inte samma förståelse och kunde ibland skapa missförstånd, visar Annika Falthins avhandling.

Textsamtal kan stötta elevers läsförståelse och lärande, men det krävs förberedelser och en tydlig struktur för att de ska göra det, säger forskaren Yvonne Hallesson, som har undersökt olika typer av textsamtal i historieundervisningen på gymnasiet.  

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.