Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Om man låter förskolebarn utforska filmteknologin finns det öppningar till ny kunskap och bilder av hur barnen förstår sin omvärld. Det menar Maria Olsson som forskat i ämnet.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Rektorer styrs av stat och huvudmän att fatta beslut i en viss riktning. Den juridiska och ekonomiska styrningen är väldigt stark, inte minst genom statsbidragen, visar Tina Bröms avhandling.

Utbildningen på språkintroduktionsprogrammet utgår inte från elevernas förutsättningar och behov. Det konstaterar Erika Bomström Aho som forskat om Språkintroduktion.

Emma Gyllerfelts studie visar hur slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av allt från material, verktyg, ord till kroppsspråk och mimik för att kommunicera.

Att använda digitala konversationsagenter kan vara ett bra sätt att låta eleverna öva på muntlig interaktion. Det konstaterar Elin Ericsson, som har forskat om hur elever kan öva på att tala på ett främmande språk med hjälp av ett människoliknande AI-verktyg.

Är det rättvisa att göra likadant för alla elever – eller är det rättvisa att anpassa efter vissa elever, eftersom alla har olika förutsättningar? Den frågan ställer forskaren Karin Larsson-Hult, som menar att det är bättre att fokusera på att vara "en skola för allas lärande".

Ledarskap i glesbygd bygger mycket på relationer och möten. Det är något rektorer på små byskolor behöver ta hänsyn till i sitt arbete, konstaterar Sandra Lund i sin avhandling.