Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Katarina Lagercrantz All har undersökt elevers erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen på Komvux. Resultatet visar att många elever ser utbildningen som en väg bort från utanförskap.

Utsatthet för våld är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Men de som utsätts berättar sällan om övergreppen. Detta är dolt för vuxenvärlden, konstaterar Anna Palm, som forskat om våldsutsatta unga tjejer.

Trots att elever med utlandsfödda föräldrar generellt presterar sämre i skolan har de höga ambitioner och väljer ofta gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det visar Per Engzell som forskat om elevers sociala bakgrund.

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Analyser av internationella kunskapsmätningar är ofta alltför förenklade. Det konstaterar Inga Laukaitytes i sin studie där hon också ger rekommendationer på hur analyserna ska göras.

Svenska elever tvivlar sällan på det läraren säger. Att jämföra med elever i Ryssland och Australien som oftare ifrågasätter det läraren pratar om, konstaterar Sergej Ivanov som undersökt kritiskt tänkande på historielektionerna i de tre länderna.

Daglig idrott i skolan ger pojkar bättre betyg. Dessutom får både flickor och pojkar större muskelstyrka samt minskad risk för frakturer. "Nu har vi ett starkt vetenskapligt stöd för ökad idrott i grundskolan," säger Jesper Fritz.

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.