Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Jessica Elofsson visar i sin avhandling att enkla matematiska bräd- och kortspel kan stötta förskolebarns matematiska lärande. Tydligt är också att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

Barn med adhd och autism blir bättre på att känna igen emotioner hos andra genom dataspelet ”Emotiplay”, visar Steve Berggrens avhandling. I spelet får barnen lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck.

Formativ bedömning är bra för elevens lärande i ämnet matematik. Men återkopplingen måste vara genomtänkt och rymma tid för eleven att reflektera, menar Charlotta Vingsle som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.

Strategier är viktiga för att få igång de egna kreativa processerna. Det menar Katharina Jacobsson som utforskat två skolors förbättringsarbete.

För att förstå vad undervisning är behöver man beakta att det som sker är ett lärande även för lärare. Det konstaterar Andreas Eckert som har forskat om matematikundervisning.

Gymnasiets introduktionsprogram är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Det visar Hassan Sharif i sin forskning om nyanlända gymnasieungdomar från Irak.

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Pojkar dominerar med råge talutrymmet i klassrummet, visar Nina Eliasson i sin forskning. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på.

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.