Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.