Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Skillnaderna mellan lärarstudenters förståelse av bråk efter att de har gått igenom lärarutbildningen är stora, visar Anne Tossavainens avhandling. "Det var också överraskande, och oroande, att studenterna inte kunde upptäcka vissa helt orimliga svar som de gav till sina lösningar", säger hon.

Det är viktigt att lärare själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan lärarna utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, visar Peter Johannessons avhandling.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Louise Almqvist har i sin avhandling tagit fram en modell om hur litteratur kan användas i undervisningen för att utmana elevernas föreställningar, vidga perspektiven och ge eleverna fler förklaringsmodeller.

Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.

Elever räds inte kontroversiella frågor, men efterlyser lyhörda vuxna som kan bidra med andra förklaringsmodeller. Det visar Karin Årman i sin avhandling.

Samundervisning mellan speciallärare och klasslärare uppskattas av elever, oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldts avhandling.

Anders Ohlsson har bland annat definierat tre olika undervisningsstrategier i förskolans undervisning i hållbar utveckling: planerad, spontan och semi-spontan undervisning.

I sin avhandling har Sara Mörtsell undersökt vad som hände med undervisningen i skolan när pandemin slog till. Resultaten visar att förmågan att hantera oförutsägbara händelser är en viktig kompetens som behövs vid sidan av "digital kompetens", konstaterar hon.

Den viktigaste friskfaktorn för att lärare ska arbeta kvar är en god arbetsmiljö, visar en ny avhandling. "Effekten av ett bra arbetsmiljöarbete på skolan kan bidra till att man lättare kan behålla lärare eller kanske till och med attrahera lärare", säger forskaren Jeffrey Casely-Hayford.

Maria Lennartsdotter har definierat fyra professionella roller som förskollärare och barnskötare ständigt växlar mellan: Läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren och administratören.