Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.