Jag hör ofta lärare säga att de redan arbetar i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, säger Elizabeth Englundh. Men när det kommer till kritan så är det få som vet vad "barnets bästa" innebär - eller hur det tar sig uttryck i verksamheten.

Det motstånd som initialt fanns mot datorn har övervunnits i den pedagogiska praktiken, säger Anna Klerfelt: - Idag vet vi att datorn kan uppmuntra kreativitet, bidra till att förbättra barns språkutveckling och dessutom verka som en enande punkt.

Lena Hansson märkte att hennes elever förknippade fysiken med en ateistisk livsåskådning: när hon började studera hur elever såg på relationen mellan religion och naturvetenskap märkte hon att de ofta gjorde skillnad mellan sin egen syn - och fysikens.

När folkskollärarförbunden skriver sin egen historia är alla väldigt sams, säger Göran Sparrlöf, men 1998 dök det upp en bok som antydde att så inte alltid har varit fallet. Det ledde till att Göran Sparrlöf började studera en konfliktfylld historia.

Dagens musikämne skiljer sig inte så mycket från det gamla sångämnet, säger Tommy Strandberg: förr handlade det om att sjunga, idag handlar det om att spela. Lite tid viks åt musikhistoriska epoker eller möjligheten att få lyssna på ovanliga musikgenrer.

Barn är kapabla att beräkna vilka sociala strukturer som är gällande vid olika tider och på olika platser, och därefter välja sina självpresentationer, säger forskaren Farzaneh Moinian.

Carina Carlheds studie sätter ljuset på osynliga trosföreställningar som höll samman olika sociala grupper och skapade barriärer inom habiliteringen mellan 1960 och 1980.

Man sätter lätt likhetstecken mellan distansutbildning och självstudier, säger forskaren Stefan Hrastinski, men faktum är att studenter efterfrågar en mer direkt kommunikation med sina kursare när de läser nätbaserade utbildningar.

Det finns ett ökat intresse för och spridning av bokmarknadens sanna historier , något som forskaren Annette Årheim kopplar till reality-trenden i medier i stort. Hon menar att läsning av de här böckerna i skolan måste följas av diskussion.

Tove Gerholm säger att barn har två sorters känslouttryck: dels de biologiska (spontana), dels de lite mer överlagda, pragmatiska uttrycken som barn ofta använder sig av för att tvinga fram en reaktion från omgivningen - som till exempel torrgråt.

Prospektivt minne handlar om att komma ihåg att man ska gå på ett möte en viss tid, eller att köpa bröd på väg hem från jobbet med andra ord att komma ihåg att göra något i framtiden.

De verktyg skolan har för att ge elever en demokratisk kompetens fungerar bra för cirka 80 % av eleverna: för resterande 20 % - vilket är elever som går yrkesförberedande program - misslyckas dagens gymnasieskola med sitt uppdrag, visar Tiina Ekman.