Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

Förskolan och skolan har en viktig roll i att uppmuntra snälla och duktiga barn, och då framför allt flickor, att vara lite mindre duktiga. Om de som barn får lära sig att det är okej att även visa andra sidor av sig själva kan de lättare hantera svåra situationer som vuxna menar Britt Bragée

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna.

Att använda modern teknologi för att kommunicera är inte självklart för distansstuderande. Lärare vid distansutbildning måste därför i högre utsträckning utforma uppgifter som stimulerar eleverna till dialog i det virtuella rummet, säger Anita Mattsson.

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling.

I skolpolitiska texter från 1940-talet och fram till 1990-talet kan en traditionell syn på kön utläsas. Men samtidigt är ett annat synsätt också tydligt, en syn som utmanar snäva könsnormer och givna mönster.

Det pratas betydligt mindre, både engelska och svenska, i klassrum där undervisningen bedrivs på engelska. Maria Lim Falk skriver i sin avhandling om hur detta påverkar elevernas kommunikativa kompetens i olika ämnen och deras språkutveckling i svenska.

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp inre förutsättningar för förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Lärare befinner sig ofta på kollisionskurs mellan den egna kreativiteten och skolans procedurregler. Men lärarna är duktiga på att protestera och ge uttryck för sina moraliska ställningstaganden, konstaterar Agneta Knutas som följt ett lärarlag.

Ingrid Mossberg Schüllerqvist har undersökt lärares målsättningar för litteraturundervisningen. Hon konstaterar att lärarna jobbar mycket med läsförståelse, med värderingsfrågor och att de fungerar som kritiker som visar att litteratur kan läsas olika.