För att ett samarbete mellan personer med olika infallsvinklar ska kunna fungera krävs att de som deltar vet sin egen expertis, samtidigt som de är medvetna om gruppens gemensamma mål. Charlotte Lundgren har i sin avhandling tittat på samarbete mellan olika professioner.

För att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter måste vi fråga barn vad de vill vara med och bestämma, och hur. Annars blir klassrådet lätt en skendemokrati, menar Nina Thelander som har intervjuat skolbarn i Sverige och Kenya.

För gymnasiets avgångselever finns ett gigantiskt informationsutbud när det gäller deras framtida studie- och karriärsval. Frances Hultgren har sett hur och i vilken grad ungdomarna använder informationen. Något som delvis hänger ihop med deras egna intressen och vilket stöd de har hemifrån.

För att förstå hur teoretisk kunskap kan relateras till yrkesutövandet krävs egen praktisk erfarenhet eller andras berättelser med konkreta exempel ur verkligheten. Det visar Anita Erikssons avhandling om vilka kopplingar som finns mellan teori och praktik på lärarutbildningen.

I mitten av 1970-talet vändes alla värderingar på vårdlärarutbildningen upp och ner. En kollektiv anda och fokus på personlighetsutveckling har sedan levt kvar, samtidigt som utbildningen har blivit mer teoretisk och forskningsinriktad, enligt Eva Eliasson.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Många elever känner sig otrygga i samband med toabesök och de upplever skoltoaletterna som äckliga. De uppfattar att lärarna har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att gå på rasten.

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Många ungdomar, och särskilt flickor, känner sig stressade i skolan. Men det är inte alltid skolarbetet i sig som är orsaken. Katarina Haraldsson har sett att lärares bemötande är viktigt för om ungdomarna känner stress eller ej.

Ungdomar måste alltid förhålla sig till de människor de möter, och till deras situation. Silvia Edling ifrågasätter bilden av att ungdomar blir bättre på att främja andra människors välbefinnande genom kunskap. Hon visar hur deras motvilja för till exempel svaghet inte försvinner, utan är något som ständigt kräver bearbetning.

Barn i förskolan tar ansvar för andra barns delaktighet i lek, de visar respekt för andras intressen och de visar omsorg om andras välbefinnande. Rauni Karlsson har i sin avhandling tittat på hur barn gestaltar demokratiska värden i förskolan.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.