Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Det finns stora skillnader i hur lärarutbildare i Tanzania ser på lärarutbildningen i matematik. För vissa står ämneskunskaperna i fokus, medan andra lägger tonvikten på pedagogik, visar Andrew Binde i sin avhandling Teacher Educators' Conceptions of Mathematics Teacher Education: Thoughts among Teacher Educators in Tanzania.

Arbete med medier bidrar till lärarstudenters kunskapsutveckling. Det visar Marie Leijon i sin avhandling, Att spåra tecken på lärande. I medieproduktion och mediereception uppstår samtidigt en mängd lärprocesser, som det är viktigt att få syn på.

Jonas Boustedt studerar i sin avhandling, On the Road to a Software Profession, studenters förståelse av olika begrepp inom datavetenskap. Han visar resultat som kan vara värdefulla vid utformandet av kurser i datavetskap, och som kan förbättra undervisningen.

Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Också små barn använder sig av olika strategier för att komma överens. Det visar Torgier Alvestads studie Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger"

Ett vanligt problem med undervisning genom textsamtal på nätet är att vissa studenter är passiva. Men de flesta blir engagerade - om de invigs i vad som förväntas och i hur de kan bidra till lärandet. Det visar Monica Liljeström i avhandlingen Learning text talk on line. Collaborative learning in asynchronous text based discussion forums.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.

Bara en tredjedel av de barn som råkar ut för traumatiska hjärnskador får tillräcklig rehabilitering. Med bland annat anpassade skoluppgifter skulle de här barnen klara sig bättre i livet, menar Catherine Aaro Jonsson i sin avhandling Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury .

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Djungeln av utbildningar och möjligheter efter gymnasiet har vuxit sig stor och svåröverskådlig. Men vad händer med valfriheten om inte alla har samma möjligheter att få information, frågar sig Catarina Lundqvist i sin avhandling Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer .