Lärare behöver ett bredare perspektiv på vad det innebär att lära sig naturvetenskap. Karim Hamza visar i sin avhandling, Contingency in high-school students' reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science, att det inte räcker att eleverna enbart lär sig det teoretiska och begreppsliga. De måste också få hjälp att reda ut detaljer.

Att kvinnor lämnar högskolan efter disputationen oftare än män har varit en etablerad sanning länge. Men det är tvärtom, visar Charlotte Silander i sin avhandling Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan .

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Begreppet livsfrågor, som är centralt i religionskunskapen och i ämnets didaktik, är förvånande vagt. Inte ens kursplanerna ger tydliga definitioner. Det konstaterar lärarutbildaren Björn Falkevall, som disputerar med avhandlingen Livsfrågor och religionskunskap En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik.

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.

Anna Wernberg har i sin avhandling Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig, studerat vad eleverna lär sig under en lektion. Resultatet pekar mot att lärarna måste problematisera hur det som eleverna lär sig i skolan förhåller sig till läroplanen.

Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Turismämnet i läroböckerna domineras av ett industriellt perspektiv där de globala problem som turismen för med sig förbises. Det är en av slutsatserna i Anders Olssons avhandling Konstruktionen av gymnasieskolans turismämne.

Femininiteten är alltid underordnad maskuliniteten i rektorers ledarskap. Det är en av slutsatserna i Monica Söderberg Forslunds avhandling Slaget om femininiteten. Skolledarskap som könsskapande praktik

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

När skolan arbetar med elevinflytande styrs ofta frågeställningar och lösningar av lärarna. Margareta Aspán visar i sin avhandling, Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande, att det är svårt att få elevdemokrati att fungera.