Pojkar på fordonsprogrammet har stor potential i svenskämnet men de behöver uppmuntran att gå vidare i sin läsning. Det gäller också att se hur ett avståndstagande kan vara tecken på intresse, skriver Stig-Börje Asplund i sin avhandling Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

En av ambitionerna med att förlänga gymnasiets yrkeslinjer med ett år var att ge alla elever behörighet att studera vidare på högskolan. Caroline Hall visar i sin avhandling, Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies, att reformen inte gett den effekten. Dessutom har avhoppen från gymnasiet ökat bland yrkeseleverna på de 3-åriga linjerna.

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling, Kompletterande anknytningsperson på förskola, hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.

Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Mellanstadieelever som fått åldersintegrerad undervisning är sämre på matte och ordkunskap än de som gått i traditionella klasser. Det visar Elly-Ann Johansson i sin avhandling Essays on schooling, gender and parental leave. Den bygger på fyra projekt, varav två handlar om barn och utbildning.

I lärarutbildningens styrdokument finns en intention att integrera teori och praktik. Henrik Hegender visar i avhandlingen, Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning, att integrering är komplicerad.

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .