Hur är det att vara dyslektiker på högskolan? En miljö som är så fokuserad på texter. Inte så lättvisar Marianne Björn Milrads avhandling Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare ihögre utbildning .

När Maria Svensson jobbade med sin avhandling Att urskilja tekniska system didaktiska dimensioner i grundskolan förvånades hon över att människans roll i tekniska system var så otydlig för många av de unga hon intervjuade. De såg främst människan som konsument av det systemet levererar.

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Genom att systematiskt arbeta med sitt beteende kan lärare påverka elevernas beteende. Det slår Martin Karlberg fast i sin avhandling Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet . Han konstaterar även att uppförandeproblem i skolanbör åtgärdas i skolan inte i hemmet.

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

När Michaela Munkholms barn började skolan såg hon att barn i omgivningen hade svårt att klara sina skoluppgifter. Detta fick henne att försöka säkerställa en bedömningsmetod (Skol-AMPS) som kan användas för att identifiera barns styrkor och svårigheter i förskole- och klassrumsmiljö. Resultatet blev avhandlingen Occupational performance in school settings: Evaluation and intervention using the School AMPS .

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund av boende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olika utbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Både forskning och lärare förknippar framförallt brister med en mångkulturell bakgrund. Det ärväldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedtsavhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ettpraktiknära projekt .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Psykisk ohälsa och stress hos unga kvinnor bör ses i ett brett perspektiv. Stressen hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ska vara, konstaterar Maria Wiklund i sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar".