Emma Gyllerfelts studie visar hur slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av allt från material, verktyg, ord till kroppsspråk och mimik för att kommunicera.

Att använda digitala konversationsagenter kan vara ett bra sätt att låta eleverna öva på muntlig interaktion. Det konstaterar Elin Ericsson, som har forskat om hur elever kan öva på att tala på ett främmande språk med hjälp av ett människoliknande AI-verktyg.

Är det rättvisa att göra likadant för alla elever – eller är det rättvisa att anpassa efter vissa elever, eftersom alla har olika förutsättningar? Den frågan ställer forskaren Karin Larsson-Hult, som menar att det är bättre att fokusera på att vara "en skola för allas lärande".

Ledarskap i glesbygd bygger mycket på relationer och möten. Det är något rektorer på små byskolor behöver ta hänsyn till i sitt arbete, konstaterar Sandra Lund i sin avhandling.

Spänningar och frustration präglar brottspreventiv samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Likafullt finns en starkt tro bland deltagarna på kraften i samarbetet, visar forskaren Christina Söderberg.

Lärarutbildningen behöver revideras för att bättre rusta blivande samhällskunskapslärare att undervisa i ekonomi. Den slutsatsen drar Niclas Modig som forskat i ämnet.

Normbrytande lärarstudenter behöver utbilda och informera såväl medstudenter som lärarutbildare om frågor kopplade till den egna identiteten, eller till rättvisefrågor. Det konstaterar Emilia Åkesson som forskat om lärarutbildningen.

Att lärare ger utrymme för elevernas erfarenheter och förförståelse i undervisningen är viktigt för att innehållet ska bli relevant för eleverna. Det menar Sara Blanck som forskat om ämnesintegrerad undervisning.

Det finns stora skillnader i hur lärare i engelska förhåller sig till skönlitteratur – något som skulle kunna leda till en olikvärdig utbildning. Det menar Catharina Wolcott som forskat om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans engelskundervisning.

Förutsättningarna för ambulerande speciallärare i Svenskfinland att stötta förskolebarn i behov av stöd skiljer sig åt. Barnen har rätt att få stöd, men Eva Staffans avhandling visar att 20 procent av barnen faller utanför speciallärarnas stödsystem.

Tidigt skrivande är ett forskningsområde som inte har varit så inriktat på innehållsaspekter, utan snarare på hur man ska knäcka skriftspråkskoden eller läskoden. Forskaren Oscar Björk ser ett behov av att ta det tidiga skolskrivandet och elevers röster på allvar.

Mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av att skriva med ett tal-till-textredskap, där de talar in text på en dator. Det visar Sanna Krafts forskning.