Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

När ungdomar ska fatta beslut i frågor som rör deras hälsa har de svårt inte uttrycka det i vetenskapliga termer och med de begrepp som förespråkas i skolans nv-undervisning.Det är en av slutsatserna i Mats Lundströms avhandling Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses .

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Musikinlärning på förskolan handlar i huvudsak om att utveckla språket, inte att synliggöra musiken. Det konstaterar Johanna Still i sin avhandling Musikalisk lärandemiljö planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem .

Lise-Lotte Bjervås har i sin avhandling Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys undersökt hur lärare i förskolan tillsammans skapar sig uppfattningar av barn utifrån pedagogisk dokumentation. Hon menar att man genom att dokumentera och bedöma får syn på barns förmågor.

Hur enskilda tjänstemän tolkar styrdokumenten påverkar i hög grad elevers möjlighet till likvärdig utbildning. Tjänstemannens pedagogiska grundsyn och villkoren för att genomföra det pedagogiska uppdraget, blir centrala faktorer när elevers mål- och resultatuppfyllelse mäts och värderas. Det är en av slutsatserna i Ulla Gadlers avhandling En skola för alla - gäller det alla?

Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Joakim Stoltz avhandling L alternance codique dans l enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d interlocuteurs suédophones en classe de lycée visar att svenskan är närvarande även i de situationer där syftet är att konversera på franska. Om läraren konsekvent använder sig av målspråket så gör eleverna större framsteg i muntlig framställning.

Linda Palla erbjuder i sin avhandling Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik en alternativ bild mot den som dominerar inom förskolan. - Det finns en rik flora av tester i dag, som inte har vetenskaplig förankring, säger hon.

Joachim Rosenquist har undersökt skolans medborgarfostran i avhandlingen "Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society". Han menar att den präglas av ett spänningsförhållande mellan mångfald ochgemenskap.

Avvikelser i beteenden som är påtagliga redan under barns första två år kvarstår i de flesta fall i vuxen ålder. Det konstaterar Petra Dewrang i avhandlingen Asperger Syndrome: Socialfunctioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood .