Det är viktigt att stärka lärarnas motivation och tilltro till sin förmåga att använda digitala verktyg i undervisningen i huslig ekonomi i Finland. Det menar Karin Sundqvist som forskat om användningen av IKT i ämnet huslig ekonomi i Finland.

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Det visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.

Det sociala klimatet i klassrummet påverkar elevernas kunskapsmässiga resultat, visar Carina Wikmans avhandling.

Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Om man låter förskolebarn utforska filmteknologin finns det öppningar till ny kunskap och bilder av hur barnen förstår sin omvärld. Det menar Maria Olsson som forskat i ämnet.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Rektorer styrs av stat och huvudmän att fatta beslut i en viss riktning. Den juridiska och ekonomiska styrningen är väldigt stark, inte minst genom statsbidragen, visar Tina Bröms avhandling.

Utbildningen på språkintroduktionsprogrammet utgår inte från elevernas förutsättningar och behov. Det konstaterar Erika Bomström Aho som forskat om Språkintroduktion.