På jakt efter språk
Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen ”På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.”
Född 1958
i Helsingborg
Disputerade
2011-04-29
vid Lunds universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Innan jag började forska var jag svensklärare, först på högstadiet och sedan på gymnasiet – totalt blev det 22 år. Intresset för just språkdelen i svenskämnet växte fram och blev tydligt när jag började arbeta i gymnasieskolan. Eleverna var genomgående mycket intresserade av språkfrågor och jag funderade på hur man skulle kunna gå djupare i svenskämnet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Utgångspunkten är en undran över hur de språkliga delarna av ämnet hanteras. Vilken plats får de, hur motiveras de och hur gör man för att gå igenom språkrelaterat stoff? Av särskilt intresse är frågan om hur man hanterar språkliga begrepp och hur man använder språkvetenskapliga begrepp.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett resultat är att man till mycket liten del använder språkvetenskapliga begrepp och fackuttryck och att detta leder till att man inte reder ut frågeställningar. Ett annat viktigt resultat är att denna otydlighet tycks vara genomgående och att man därför kan tala om en så kallad osynlig pedagogik. Det innebär att eleverna förutsätts på förhand ha förstått vad som är god stil, hur man skriver en intresseväckande text.
– På ett mer övergripande plan är det också tydligt att svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Något som är tänkvärt är att så många olika idéer om språk och språkutveckling samsas i styrdokument och hos rektorer, lärare och elever. Dessa olikheter i tankar om svenskämnets språkliga del synliggörs inte och därför tycks exempelvis elever och lärare arbeta tillsammans men med delvis olika utgångspunkter och mål.
Vad överraskade dig?
– Jag blev något tagen av den starka motivation för språkutveckling som eleverna i min undersökning uttrycker. De inser värdet av att kunna hantera språket i olika situationer som vuxen, exempelvis vid samtal med chefer och då de ska skriva ett cv. De efterfrågar egentligen en mer tydlig och målinriktad undervisning än vad som erbjuds. Det är som om svenskämnet med sina elever har en potential som inte utnyttjas då det gäller den språkliga sidan.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag önskar att lärarutbildare och lärarstudenter tar del av mina resultat och funderar på sin syn på svenskämnet och dess möjligheter. Svenskämnet och svensklärarna måste profilera sig tydligare och visa vad man har att erbjuda i form av djupa kunskaper om språk och språkbruk. Min avhandling visar också att svensklärare behöver kvalificerad ämnesfortbildning, något som skolans beslutsfattare skulle behöva inse.