Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Hur kan fysiklärare jobba mer språkinriktat? Det har Maria Kouns utforskat genom att samarbeta med två fysiklärare i deras lektionsplanering. Resultat visar att det var överraskande smidigt att få in mer språk på lektionerna.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som svensklärare på gymnasiet med många andraspråkselever och det var så tydligt att det inte räcker med att jag som svensklärare gör mitt jobb i svenska, utan det är språkutvecklingen i karaktärsämnena som är avgörande för att de skulle klara hela programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet. Tidigare har det främst varit språklärarnas uppgift att arbeta med elevernas språkutveckling men det är ämnesläraren, den som kan sitt ämne, som behöver äga frågan: Hur kan språkinriktat arbete implementeras i fysikundervisningen?

– Under tre terminer har jag, i egenskap av svensklärare och forskare, en gång i veckan diskuterat med två fysiklärare vilka verktyg man kan använda för att få ett språkperspektiv på fysikinnehållet. Jag har spelat in våra samtal och sedan gjort klassrumsobservationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tydlig utveckling hos läraren, från att tidigare inte riktigt veta vad för typ av frågor de ska ställa hittar de behov och utvecklar egna metoder. Det var tydligt att man genom att pröva att arbeta språkinriktat upptäckte nya behov och verktyg för att förbättra undervisningen. Fysiklärarna tyckte att de tidigare hade dåliga erfarenheter av att exempelvis låta eleverna prata i grupper, men att de nu hittat verktyg för att styra upp samtalen.

– Exempelvis behövde instruktionerna bli tydligare, att instruera eleverna att använda vissa fysikbegrepp och att resonera utifrån dem. Ett annat verktyg var att låta alla eleverna få ge sitt förslag på lösning, eller att den som lyssnar måste ställa en fråga till de som pratar, en fråga som syftar till att hjälpa hen vidare.

– Efter en termin började lärarna utveckla lite olika profiler, den ena tenderade att välja mer skriftinriktade aktiviteter, den andra mer verbala, något jag tolkar som att lärarna gjort språkverktygen till sina. Om språket ska få genomslag i karaktärsämnena måste ämnesläraren vara den som ser hur det ska göras.

Vad överraskade dig?

– Hur lätt det var för språket att placeras in i undervisningen, fysiklärarna utvecklade verktyg som blev naturliga inslag. Man behöver alltså inte förändra fysikämnet helt för att jobba med ett språkperspektiv, experiment och labbuppgifter är fortfarande viktigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Fysiklärare och skolledare Detta är en nyckel till skolutveckling där lärarna håller i utvecklingen, att språkdidaktiker och karaktärsämneslärare samarbetar för att utveckla undervisningen. Att jobba kontinuerligt under lång tid med något som av lärarna själva identifierat som ett problem i sin undervisning.

Hanna Nolin