Grundmurat stöd för demokrati bland ungdomar

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Forskningsämnet är faktiskt en förlängning av min C-uppsats på grundutbildningen, som hade ett demokratiteoretisk fokus, och D-uppsatsen som rör ungdomars uppfattningar. Och så hyser jag förstås ett gammalt intresse för samhällsfrågor. Att avhandling kom att inriktas på just skola och ungdomsfrågor beror nog på att jag kommer från en riktig lärarsläkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka föreställningar svenska ungdomar har om demokrati. Jag har haft som ambition att göra en empirisk studie om demokratiföreställningar, som kopplas till en demokratiteoretisk diskussion.
– Min avhandling är lite annorlunda eftersom den baseras på gruppintervjuer – ofta så består det empiriska materialet i sådana här undersökningar av enkäter, men jag tyckte att det fanns ett behov av andra typer av underlag att arbeta med. Du får inte reda på varför någon sätter ett kryss i en viss ruta i en enkät, och kan inte heller ställa spontana följdfrågor. Även om demokrati är ett ganska välutforskat begrepp, så är det ganska svårt att få fason på – det blir lätt spretigt. Jag har valt att använda mig att tre perspektiv för att få någon form av ordning: jag har frågat eleverna vad de tycker att demokrati är (eller vad det borde betyda), varför demokrati är bra eller dåligt, och slutligen tagit upp kritiska punkter i idén om demokrati.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att det finns ett väldigt grundmurat stöd för demokrati bland svenska ungdomar. Överlag är eleverna väldigt fokuserade på den nationella demokratin i Sverige, lokal nivå pratar man inte så mycket om. Man sätter inte heller in demokratibegreppet i andra sammanhang än det politiska, eller talar om vad det står för utanför Sveriges gränser. Val och röstande är helt enkelt det som står i fokus i samtalen. De övergripande föreställningarna är ganska likartade, men sen fanns det givetvis elever som stod ut lite mer från gruppen: några av de yngre killarna förespråkade till exempel en mer elitorienterad demokratisyn, en annan kille ville ha diktatur av effektivitetsskäl, han tyckte att systemet var trögt och skulle fungera bättre med ett starkare ledarskap.
– Eleverna pratar också väldigt mycket om jämlikhet och frihet, men använder inte just de termerna – ordet jämlikhet förekommer bara EN gång i samtalen. Att det är viktigt går inte att ta miste på, däremot så har det kanske blivit något som är så självklart att det bara framkommer underförstått. I intervjuerna framkom det dock att ungdomarna inte kände sig lika mycket värda som andra medborgare, och det är ju ett tänkvärt resultat.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag hade en förhoppning när jag började med min studie, som jag är glad att jag fick bekräftad: många gånger ifrågasätter man om ungdomar kan ha något vettigt att säga i de här frågorna, men det har de. De yngsta som deltog i studien var 14-15 år, och de har väldigt intressanta perspektiv på det här.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att man kan ha nytta av resultaten rent allmänt i samhällsdiskussionen om demokrati, men också i skolverksamheten. Det här är svåra ämnen att prata om, samtidigt som det är väldigt givande. Metoden jag använder mig av i avhandlingen kan användas som ett problematiserande sätt att tala om demokrati och samhällsfrågor, och det tror jag man kan ha stor nytta av i skolan.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Dels tror jag att metoden kan bidra till att man får nya infallsvinklar på hur man kan arbeta med demokratifrågor, men man kanske också ska fundera lite kring några av mina resultat vad gäller undervisningen. Ta till exempel det faktum att eleverna inte nämner orden jämlikhet och frihet, även om de talar om det i andra ordalag. Kanske ska man lyfta fram de här termerna i undervisningen och göra det lite tydligare. Jag märkte också att det finns en tydlig parallell till läroböckerna i intervjuerna – val och rösträtt var ju främst de frågor som dök upp i samtalen, och det har att göra med böckernas fokus på politiska institutioner. Det ger tyvärr vissa begränsningar i elevernas kunskaper, så jag tror att det kan vara bra att försöka vidga diskussionen och tala om demokrati utifrån fler perspektiv det nationella politiska.

Hedda Lovén