Otydliga kunskapskrav bäddar för olika tolkningar

De nationella kunskapskraven i skolan tolkas på olika sätt av lärare eftersom de är för vaga. Samtidigt har riksdagen orealistiska förhoppningar på vad kunskapskraven ska kunna åstadkomma, visar Gunnar Hyltegrens avhandling. Han menar att dagens kunskapskrav är oanvändbara för lärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare i samhällskunskap på Frölunda gymnasiet 1995-1996 försökte vi konkretisera målen och följa kunskapskraven, som var mer utförliga än i dag. Det fungerade bara i några månader, eftersom jag såg att risken var att många elever skulle få ett icke godkänt betyg. Det gick inte att använda de nationella kunskapskraven eftersom det blev för svårt.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur lärare tolkar de nationella kunskapskraven, vad riksdagsledamöter tror att de nationella kunskapskraven ska kunna åstadkomma i svensk skola och så har jag undersökt kunskapskraven i svenska på grundskolan och på gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare tolkar kunskapskraven på minst två olika sätt och att riksdagsledamöterna har helt världsfrånvända förhoppningar på vad kunskapskraven ska kunna åstadkomma.

– Det enda som skiljer de nuvarande kunskapsnivåerna åt är värdeorden – annars är det exakt samma krav. Exempelvis så står det för samhällskunskap på gymnasiet på E-nivå att ”Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna”. På C-nivå är ordet översiktligt utbytt mot utförligt och på A-nivå står det utförligt och nyanserat. Det är en gradvis skillnad. Jag undrar dessutom – finns det några bakomliggande idéer bakom samhällen? Nej, jag tror inte det!

– Kunskapskraven är oanvändbara för lärare när de ska tala om för elever och vårdnadshavare varför de har satt ett visst betyg, de är oanvändbara om lärare vill tala om för eleverna vad som krävs för ett visst betyg och de är oanvändbara när lärare ska sätta betyg. Resultatet av det här blir att lärare mörkar och hittar på andra sätt. Ett sådant är att de sätter betyg på enskilda uppgifter, exempelvis på prov i ämnet och drar betygsgränsen med hjälp av poäng. Nästa betygsreform måste erkänna betygssättningens relativitet. Kalle ska ha ett högre betyg än Britta om han är tillräckligt mycket bättre än Britta.

– Det är fel att tro att kunskapsutveckling innebär att man gör språng på en trappa där man antingen står på ett trappsteg eller på ett annat. Det är mer som en tallinje där det finns hur många steg som helst.

Vad överraskade dig?

– Att riksdagsledamöterna har skrivit 2 400 sidor med motioner mellan 1990 till 2011 som handlar om kunskapskrav. De kan inte själva ha läst kunskapskraven – de verkar tro att det ligger något dolt bakom dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nästa läroplansförfattare och de som arbetar med nästa betygsreform. Jag är övertygad om att det här systemet är som kejsarens nya kläder – kejsaren är spritt språngande naken men ingen säger något!

Åsa Lasson

Foto: Ina Hyltegren