Oro inför skolkontakter hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli tillskrivna ett stigma och för att bli anmälda till socialtjänsten. Det kan vara svårt att hitta stöd exempelvis i kontakt med skolan, visar Ida Runges avhandling.
Bor i Björnstorp, Lunds kommun
Född år 1976
Disputerade 2023-12-08
vid Malmö universitet
”Jag vill gärna ha hjälp, men ta inte mina barn”. Föräldraskap hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är socionom och socialpedagog och har arbetat med barn. I kontakten med deras föräldrar kunde jag ibland misstänka att det fanns en kognitiv svikt. Men det var inte något som jag eller verksamheten lade någon särskild vikt vid. Min utbildning innehöll väldigt lite om dessa frågor. När jag själv började arbeta på universitet fick jag fördjupad kunskap bland annat om föräldrarnas rättigheter. Det här är en föräldragrupp som finns, och det är ett samhälleligt ansvar att stötta barnen och deras föräldrar.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen är inriktad på föräldraskap. Dessa föräldrars röster har sällan hörts i föräldraskapsforskning tidigare. Jag har intervjuat 23 föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.
– Skolan är ett återkommande ämne i intervjuerna. Många av de intervjuade hade svåra minnen av sin egen skolgång och vill inte att barnen ska uppleva samma sak. Att barnen klarar skolan ser man som en nyckel till ett gott liv.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett huvudresultat är att det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning. I många sammanhang försöker man dölja sitt funktionshinder men som förälder till ett skolbarn behöver man blottlägga sina svårigheter och be om hjälp. Föräldrarna är oroliga för att bli tillskrivna ett stigma och för att barnen ska anmälas till socialtjänsten.
– Föräldrarna berättar att de upplever att de saknar vissa erfarenheter och kunskaper som de behöver för att vara bra skolbarnsföräldrar för sina barn. Många av föräldrarna kämpar också med knappa ekonomiska resurser. Föräldrarnas livsomständigheter kan ha varit svåra och deras underordnade position i samhället riskerar att förstärkas i mötet med skolan. Det finns dock också goda exempel där föräldrar hittat en person som de vågat be om hjälp och fått konkret stöd av.
Många av de intervjuade hade svåra minnen av sin egen skolgång och vill inte att barnen ska uppleva samma sak.
Vad överraskade dig?
– Det var kanske att se hur starkt stigmat är och hur föräldrar kämpar med det här.
Vem har nytta av dina resultat?
– Personer som arbetar inom välfärdssektorn, till exempel socialarbetare, familjebehandlare, skolpersonal, förskolepersonal, kuratorer och arbetsterapeuter. Jag hoppas också att föräldrar kan känna att de får en röst. Ytterligare en grupp som jag hoppas kan ha nytta av avhandlingen är studenter som vill använda interaktionism i sina uppsatser. Interaktionism kan förklaras som en teori där utgångspunkten är att relationer mellan människor utgör grunden för våra liv, att vi blir till i mötet med andra människor.