Olika tolkningar av digitaliseringsstrategin
Olika lokala förutsättningar innebar att kommunala skolhuvudmän tog sig an den nationella digitaliseringsstrategin på vitt skilda sätt. Det konstaterar Ulrika Gustafsson i sin avhandling.

Född 1973
Bor i Umeå
Disputerade 2024-12-13
vid Umeå universitet
School digitalisation in Sweden: governance and policy translation in a decentralised K-12 education context
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är idrottslärare i grunden och har alltid varit intresserad av framtidsfrågor. Året innan jag började min doktorandutbildning kom den nationella digitaliseringsstrategin för skolan, 2017. Strategin lyfte fram flera goda mål och var ambitiös i sina formuleringar om att Sveriges skolor skulle bli bäst i världen på digitalisering till 2023. Men strategin väckte också frågor, inte minst hur det hela skulle gå till, och det ledde mig in på forskningsämnet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur olika nivåer i skolsystemet har tagit sig an digitaliseringsstrategin. Avhandlingen bygger på fyra olika delstudier där jag har undersökt frågan på nationell nivå, genom fallstudier i fyra kommuner av olika storlek, specifikt i landsbygdskommuner samt bland IKT-pedagoger eller motsvarande, personer som haft i uppgift att tolka vad digitaliseringsstrategin innebär i den egna kommunen eller skolan.
Skolans digitalisering ser väldigt olika ut beroende på var du bor i Sverige.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framför allt hur kommunala huvudmän tagit sig an arbetet med skolans digitalisering utifrån olika lokala förutsättningar. Mina resultat visar i huvudsak på två olika angreppssätt: Kommunala huvudmän som efter att ha bidragit med teknikanskaffning och andra stödfunktioner som hemsidor med tips och råd till pedagoger och fortbildningsresurser, till stor del lämnat över ansvaret för skolans digitalisering till rektorer och lärare. Det andra alternativet, vilket i mina studier syns mest i mindre landsbygdskommuner, är kommunala huvudmän som genomfört större transformativa förändringar i hur skolan organiseras och styrs. Här skapades tvärfunktionella grupper och nätverk med representanter från både skolan och politiker och tjänstemän från olika förvaltningar. Flera mindre kommuner samverkade också med grannkommuner. Det lokala arbetet syftade till att ta fram detaljerade planer för arbetet med skolans digitalisering, exempelvis dokument som preciserade ansvarsfördelning och vad digital kompetens innebar för elever i olika årskurser.
– Resultaten visar vidare på IKT-pedagogens betydelse och då i synnerhet i de kommuner som valt det senare angreppssättet, där rollen som samordnare var framträdande. IKT-pedagoger som arbetade i kommuner som valt det förstnämnda angreppssättet tilldelades jämförelsevis en mer diffus roll som dessutom oftare omformades och stundom placerades i skolan, stundom centralt i kommunhuset. Det innebar att IKT-pedagogen i dessa kommuner fick en betydligt svagare position.
– Resultaten visar också att det bland landsbygdskommunerna fanns de som hade mycket svårt att ta sig an digitaliseringsarbetet. Problemen var då inte i huvudsak kompetens, utan snarare en övergripande brist på resurser för en så stor och genomgripande reform. Avhandlingen visar också på en medvetenhet på nationell nivå om svårigheten att fånga upp dessa kommuner i det nationella policyarbetet.
Vad överraskade dig?
– Framför allt hur stora skillnaderna är mellan olika kommuner, vilket innebär att skolans digitalisering ser väldigt olika ut beroende på var du bor i Sverige. Det finns kanske en idé om att vi har en likvärdig skola här i Sverige, men så är det ju inte. Och det är värt att uppmärksamma.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förhoppningsvis elever och lärare. Ett av målen i den nationella digitaliseringsstrategin var att alla barn och elever ska få utveckla digital kompetens i skolan och att det ska finnas en likvärdig tillgång och användning av digitala tekniker. Avhandlingen lyfter fram hur det arbetet kan förbättras.