Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. De kan dessutom vara olika svåra på olika språk, vilket får effekter i exempelvis Pisa-undersökningen. Det visar Frithiof Theens i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gick själv i skolan i Tyskland och läste även lärarutbildningen där. När jag kom till Sverige fick jag börja lära ut matematik på ett annat språk, svenska. Då började jag fundera mer på vilken funktion språk har i matematiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. Det kan handla om lingvistiska egenskaper, långa ord eller komplexa meningar, men även vilket språk som används. Svenska, tyska och andra språk har olika egenskaper som kan påverka hur svår en uppgift upplevs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Språket spelar verkligen roll. Det var inte så oväntat men det är komplicerat. Det brukar talas om att undvika långa ord men ovanliga ord är mer avgörande. Ta ett ord som ”fruktträdgården”. Det är långt men lätt att förstå. Men på engelska heter det ”orchard”. Det ordet måste läras in som glosa, annars vet man inte vad det är. Det här visar att i exempelvis Pisa-undersökningen, då proven översätts till flera olika språk, kan en språkversion missgynnas i förhållande till en annan.

Vad överraskade dig?

– Pisa rekommenderar att man inte byter mellan aktiv och passiv form mellan språkversionerna av en uppgift eftersom det sägs kunna påverka svårighetsgraden i uppgiften. Men i de uppgifter jag tittade på spelade det ingen roll. Sen var det intressant att lästal, som ska vara verklighetsanknutna och anses skapa större förståelse för uppgiften, inte passade alla. Tyska elever föredrog uppgifter utan mycket ”onödig” text. Min teori är att det kan beror på skolkulturella faktorer. Eleverna är helt enkelt olika vana vid olika typer av uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För det första provkonstruktörer, både internationellt och i Sverige. Men även läroboksförfattare och lärare. När de gör prov kan de till exempel tänka på att verklighetsanknutna uppgifter visserligen behöver en del text, men man kan undvika att göra dem onödigt svåra.

Annika Larsson Sjöberg