Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Förskollärare formar undervisningen i naturvetenskap på väldigt olika sätt, trots att de utgår från samma material. Det konstaterar Elin Eriksson, som har undersökt vilket lärande som blir möjligt med NTA-materialet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av undervisningsprocessen och hur pedagoger kan stödja barns lärande. Intresset för förproducerade material har vuxit fram, dels utifrån att det har blivit alltmer vanligt i förskolan, dels utifrån mina erfarenheter som lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning som tar stöd av förproducerat material. Centralt i avhandlingen är vilka möjligheter och utmaningar som NTA-materialet, Naturvetenskap och teknik för alla, erbjuder förskollärare och vilket lärande som blir möjligt för barnen när materialet används. Tre olika förskoleavdelningar ingår i studien, där jag har intervjuat förskollärare och filmat deras undervisning. Jag har också analyserat de lärarhandledningar som finns till materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärarna vid de olika avdelningarna formade undervisningen på väldigt olika sätt, trots att de utgått från samma undervisningsmaterial. Jag beskriver tre olika undervisningspraktiker, som jag fick syn på, som skapar väldigt olika möjligheter till naturvetenskapligt lärande för barnen. Lärarhandledningarna var väldigt öppna för olika tolkningsmöjligheter gällande vad som ska vara i fokus i undervisningen, men också angående hur läraren ska agera. Det är inte formulerat några tydliga syften med de olika experiment som beskrivs i handledningarna. Det finns inte heller några tydliga anvisningar gällande vilka experiment som kan ses som sammanhängande eller huruvida det ena passar att göra före det andra. Jag kunde också se att det förs fram olika budskap i handledningstexterna, när det gäller hur pedagoger ska hantera naturvetenskapliga begrepp och förklaringar i undervisningen. Om detta hade varit tydligare formulerat så skulle det kunna ge ett bättre stöd till pedagogerna, särskilt till de som kanske inte har så välutvecklade ämneskunskaper i naturvetenskap.

– När det gäller de olika undervisningspraktikerna finns det viktiga resultat som man kan ta lärdom av när det gäller hur pedagoger kan stötta barn. Jag kunde bland annat se att det är väldigt betydelsefullt att läraren lyckas hitta sätt att binda ihop och skapa kontinuitet mellan olika aktiviteter, och jag har kunnat synliggöra specifika handlingar som skapar ett sådant stöd för barnen.

Vad överraskade dig?

– Först och främst så blev jag överraskad av att det inte finns några andra vetenskapliga publikationer när det gäller NTA i förskolan, trots att materialet har funnits tillgängligt för förskolan i drygt tio år. Det överraskade mig också att undervisningen skilde sig åt så mycket för de olika förskollärarna. Ytterligare något som överraskade mig är det ämnesgenerella i mina resultat, när det gäller de olika undervisningshandlingarna som har relevans även för förskoleklass och de yngre skolåren, och för andra ämnen än de naturvetenskapliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen kan användas både i förskola och skola för att diskutera val av undervisningsmaterial, men också för att diskutera och ta lärdom av hur olika undervisningshandlingar formar undervisningen i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som vi faktiskt skapar för barnen.

Åsa Lasson