Olika kunskapsdimensioner mäts i betygen

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare tyckte jag att det var svårt att diskutera kring betyg och bedömning. Det är känsliga frågor. På de skolor där jag jobbade fanns ingen direkt diskussion. Bedömning och betygsättning har inte varit i fokus varken under min egen utbildning eller på skolor där jag arbetat. Det är inget prioriterat område. Man förväntas klara av det, men bedömning är komplicerat. Rättviseaspekten är också viktig och något jag känner starkt för. Betyg och bedömning handlar ytterst om elevernas rättsäkerhet. Hur man blir bedömd är viktigt för individen och dess framtidsplaner, vilka möjligheter man har och vilka val man kan göra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilken typ av kunskap som betygen mäter. Det finns olika kunskapsdimensioner i betygen, dels ämneskunskaper, men också elevernas personliga egenskaper och karaktärsdrag, till exempel intresse och motivation, som jag kallar för en gemensam dimension, eftersom den är gemensam för flera betyg.Sedan tidigare finns en del internationella undersökningar där man sett att lärarna tar hänsyn till många olika faktorer hos eleverna, förutom ämneskunskaper. Det kan vara att man är ambitiös, kommer i tid, att man är motiverad. Jag har undersökt om detta går att fastställa på något sätt.
Den handlar också om hur man kan förklara könsskillnader i betygen och om skillnader mellan skolor, till exempel friskolor och kommunala skolor, stora och små skolor, skolor på landsbygden och i stan. Hur skiljer sig betygssättningen mellan dessa och hur kan man förklara det?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Den viktigaste slutsatsen är att betygen är flerdimensionella. De mäter ämneskunskaper, men också annat, till exempel elevens motivation och ett generellt intresse för inlärning. Lärarna bedömer elevernas motivation, de premierar elever som har en motivation att lära sig. Men det kan vara svårt för lärare att tolka om det är rimligt att motivation ska vara med i betyget. Jag tycker att läroplanen ger stöd för att elevernas motivation till inlärning är en viktig aspekt, är man motiverad lär man sig förmodligen mer än när man inte är det.En annan slutsats är att de elever som har föräldrar som är engagerade i barnens skolgång, som är intresserade och frågar hur det är i skolan, har högre betyg.
Jag har sett att det finns könsskillnader till flickornas fördel i båda dimensionerna. Flickorna är mer motiverade, därför får de högre betyg. Flickorna har ett större föräldrastöd. De uppger att de pratar mer med sina föräldrar om sitt skolarbete, hur de känner sig i skolan, hur de har presterat i skolan jämfört med pojkarna. Detta har en positiv inverkan på betygen.
När jag undersökte olika skolor visade det sig att betygssättningen skiljer sig åt. Friskolor sätter högre betyg än kommunala skolor, vilket kan förklaras med att elever på friskolor ofta har välutbildade föräldrar. Det är alltså inte själva skolformen i sig som påverkar elevernas betyg, utan utbildningsbakgrunden i familjen. Vilken familj man kommer ifrån, och hur föräldrarna ser på utbildning, påverkar barnen. Även större skolor gav högre betyg och det kan bero på att många stora skolor ligger i städer där föräldrar är mer välutbildade än föräldrar på landet. I små skolor finns en större andel föräldrar som är lågutbildade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Kanske det här med att det har så stor betydelse vilken utbildningsbakgrund som finns i hemmet. Och att elevernas motivation betydde så pass mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att både lärare och skolledare har nytta av dem, men även eleverna, eftersom de olika betygssättnings- och bedömningspraktikerna är rätt så dolda. Man pratar kanske om vilka typer av ämneskunskaper som krävs, men inte hur elevernas egenskaper och inställningar påverkar inlärning och betygssättning.
Jag tror också att resultaten är intressanta för samhället i stort eftersom skolan är en viktig arbetsplats. Om man upplever att betygssättningar och bedömningar är orättvisa tappar de legitimitet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Bedömning är väldigt centralt för lärarnas arbete, men de här frågorna har varit behandlade på ett väldigt nonchalant sätt. Förhoppningsvis så börjar man diskutera detta mer och tittar på vad man verkligen betygssätter och bedömer, vad som är relevant i betygen, och inte vad man bör betygssätta och bedöma eller vad man tror är rätt. Då ger man också elever möjligheter att förstå att det är viktigt att de har intresse för att lära sig.