Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Elever i grundskolan har inte samma förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap.
– Friskolor saknar i högre utsträckning lokaler för ämnet, säger Cecilia Lindblom.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag några år som lärare i hem- och konsumentkunskap. I skolan upptäckte jag att förutsättningarna för detta ämne skiftade en del, ämnet är ju speciellt eftersom det kräver särskild utrustning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas möjlighet att nå målen i ämnet. Vad finns det för ramar, vad är möjligt att göra och inte göra. Studien baseras delvis på enkäter till hem- och konsumentkunskapslärare, skolledare och lärare inom de fem skolämnena hem- och konsumentkunskap (HK), idrott och hälsa, biologi, fysik och kemi runt om i Sverige.

– Här ingick frågor om allt från lokaler till ämnesövergripande undervisning mellan exempelvis idrott och hälsa samt NO. Därutöver har jag gjort klassrumsobservationer i sex klasser på fyra skolor i årskurserna 5, 8 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever i grundskolan får inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i hem- och konsumentkunskap. Friskolor har i lägre grad lokaler ämnade för ämnet. Jag hittade exempel på skolor där undervisningen skedde i vanliga klassrum, ibland med kokplatta. I vissa fall bestod undervisningen enbart av teori. Jag vill understryka att dessa uppgifter är från år 2010, det är ju möjligt att förhållandena har förbättrats, vilket jag hoppas.

– Lektionstiden är en yttre ram som stressar eleverna. Mycket handlar om att hinna bli färdig snarare än att medverka i en process. Många elever trodde att de inte skulle få godkänt om de inte blev färdiga med uppgiften. Det medförde att eleverna blev stressade och ibland också osams.

– Eleverna samarbetar ofta i ämnet. Men samarbetet innebär också att de begränsar varandra genom att inte tillåta sin kökspartner att exempelvis ta egna initiativ eller experimentera. ”Det där får inte du göra” eller ”det där är jag bättre på, du kan göra något annat”, är ganska vanliga kommentarer elever emellan.

– Ämnesövergripande undervisning förekommer inte i särskilt hög grad. Lärare anger framför allt tidsbrist som skäl till detta.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna begränsade varandra när de samarbetade. Som lärare är det svårt att se det här, tror jag. Jag har i avhandlingen också definierat olika ”grupptyper” och när jag presenterat min studie för andra lärare känner de allra flesta igen dessa. Den kunskapen kan vara bra att ha i bakhuvudet när man som lärare planerar undervisningen och sätter samman grupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min intention med den här avhandlingen är att den ska vara till gagn för yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas även att skolledare, skolchefer och politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander