Oklar lärarroll under prov i matematik

Lärare har en utmanande situation under nationella prov – å ena sidan är de provtagare, å andra sidan ska de stödja sina elever. Anette Bagger har undersökt hur provsituationen påverkar eleverna och vad läraren gör för att stödja dem.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag anställdes till ett projekt som hette ”Vad gör testandet med eleverna?” som hade specialpedagogiskt fokus. Utifrån det växte mitt intresse för hur själva provsituationen blir för elever som behöver stöd.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur provsituationen påverkar eleverna och vad läraren gör för att stödja dem i själva provsituationen. Jag har varit med i provsituationer, filmat, observerat och sedan gjort intervjuer med elever och deras lärare i årskurs tre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna redan vet vilka elever som är i behov av stöd och att provet i den meningen inte ger någon ny information. Lärare har en utmanande situation under provet eftersom de också är provtagare. Det uppstod en tydlig krock mellan det jag kallar testdiskursen, att det fanns bestämda uppfattningar om hur man gör prov, och den så kallade omsorgsdiskursen, att lärare vanligtvis helt naturligt stöttar eleverna om de exempelvis blir stressade. Men i provsituationen blev läraren osäker på hur mycket hen fick stötta eleverna vilket kunde leda till att elevernas likvärdighet ställdes mot provets. Något som i sin tur krockar med den så kallade stöddiskursen, att lärarens uppdrag är att anpassa utifrån varje elev. Den sista diskursen var tävlingsdiskurs, elever uppfattar att det finns ett tävlingsmoment och att det är lite mer värt att göra provet snabbt.

– Ett väldigt tydligt resultat var att varannan elev med annat modersmål än svenska kände negativ stress inför och under provet. Det kan också tolkas som att konstruktionen passar dessa elever sämre och att den gruppen behöver extra stöd i provsituationen. Därför är det viktigt att titta på vilken typ av instruktioner lärare får till nationella prov när det gäller vilket stöd de kan ge eleverna.

Vad överraskade mig?

– Att många elever uppfattade tävlingsdiskursen som mycket avgörande. Eleverna var övertygade om att provet satte riktigt stora saker på spel, exempelvis att om de inte klarade provet skulle de inte få fortsätta i samma klass som sina kompisar. Den här oron fanns hos såväl högpresterande som lågpresterande elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt resultat visar att lärare slits mellan att vara provtagare och provgivare och hamnar i pedagogiska dilemman. Risken är att lärarna då inte riktigt vet vilken typ av stöd de får ge i provsituationen vilket i sin tur kan leda till att alla elever inte får möjlighet att visa vad de kan. Det ifrågasätter ju i så fall provets legitimitet. Det här är alltså frågor som berör såväl lärare, politiker som tjänstemän och beslutsfattare inom skolväsendet.

Hanna Nolin