Ökad förståelse i SO med visuella berättelser

Genom att åskådliggöra stora mängder data i form av visuella berättelser kan eleverna förstå innehållet i SO-undervisningen på ett annat sätt än genom text. Men det ställer krav på att läraren ger eleverna möjlighet att resonera muntligt för att fördjupa sin förståelse, visar Linnéa Stenliden i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge i skolans värld som mellanstadielärare, skolledare och utvecklingsstrateg. Jag har sett hur barn börjar skolan ivriga att lära sig saker, men ivern avtar över tid. Många slutar skolan med en känsla av att det inte var så kul och med ofullständiga betyg. För sju åtta år sedan kom jag i kontakt med forskningsområdet informationsvisualisering och blev nyfiken.

– Tekniken var då tänkt för att hantera stora mängder data i exempelvis bankväsendet, företagsvärlden eller militärväsendet, men i mitt huvud blev det en fråga om hur man skulle kunna använda det i skolan för att bearbeta information. Det skulle kunna ge möjlighet att låta fler förmågor bli involverade i elevernas lärprocess än vad som sker traditionellt i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Först har jag tittat på teknik för informationsvisualisering och det jag kallar visuella berättelser. Tillsammans med forskare på Nationellt centrum för visuell analys var jag med och utvecklade dataverktyget Statistics explorer platform. Det ger lärare tillgång till och möjlighet att välja relevanta data från databaser och presentera informationen för elever i form av visuella, interaktiva berättelser.

– Man kan välja data från öppna databaser som Världshälsoorganisationen eller Statistiska Centralbyrån, och skapa interaktiva, visuella berättelser där man kombinerar kartor med diagram, lägger till visuella snapshots, text och beskrivningar samt länkar till andra relevanta webbsidor.

– Jag ville undersöka vilka villkor som konstrueras i de klassrum där tekniken används och studerade därför SO-undervisning i årskurs 4–6. Då har jag tittat på hur lärare använder verktyget för att organisera sitt undervisningsmaterial och hur eleverna använder sig av det när de arbetar med olika typer av problemlösningsuppgifter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första delen visar att det fanns en relevans för lärarna att använda verktyget. Det kan till exempel handla om att en lärare vill undervisa om koldioxidutsläpp i världen och koppla det till rika och fattiga länder. Då kan man koppla statistiken till en berättelse där eleverna via kartor och bubblor kan analysera och dra slutsatser. Andra saker kan vara tillgång till vatten, befolkningstäthet eller spädbarnsdödlighet. Men hjälp av olika typer av indikatorer kan man bygga ett undervisningsinnehåll kopplat till det centrala innehållet i läroplanen.

– Trots att tekniken är ganska avancerad lärde sig eleverna otroligt snabbt att hantera verktyget och att förstå och analysera informationen. De får en möjlighet att hantera mycket större datamängder jämfört med att läsa en text. Med hjälp av skärmen, musen och tangentbordet får de support i läraktiviteten för att komma fram till vad de söker efter.

– Villkoren som uppstår i lärandesituationen är dock väldigt komplexa. Eleverna lyckas oftast lösa uppgifterna, men så fort de snuddar vid förståelse kommer pennan fram och de vill snabbt skriva ner ett svar. De ger sig inte tid att fundera eller skapa en djupare insikt och då är det som om det de alldeles nyss förstod glider undan.

– Ett av mina viktigaste resultat är att det uppstår förändrade villkor för lärande i relation till visuell information, textproduktion och redovisning. Den här krocken visar på att det finns en utbildningskultur som präglas av att man snabbt ska redovisa sin kunskap i skriftliga svar, där djupkunskap kommer i skymundan.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att eleverna hade så lätt att klara av tekniken och att deras arbete stöddes av visualiseringarna. Något annat som överraskade mig var att muntlig diskussion och tolkning förekom i så liten utsträckning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med att processa information på olika sätt och gör det med skärmbaserad teknik som datorskärmar eller surfplattor. I en skolkontext kan lärare ha nytta av resultaten. Man kan bli medveten om att den didaktiska designen måste ske på ett annat sätt när man arbetar med skärmbaserad visuell information.

Fotnot: Det finns en webbsida där man kan få mer information om verktyget Statistics explorer platform: http://ncva.itn.liu.se/explorer/world-explorer?l=en

Annelie Drewsen