Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn får mindre psykiatrisk vård än svenskfödda – trots att de har större behov. Det visar Ester Gubis avhandling i folkhälsovetenskap, som föreslår en ökad samverkan mellan vård och skola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som sociolog och läkare är jag intresserad av hur sociala och politiska faktorer påverkar människors hälsa. Så när jag såg utlysningen av en doktorandtjänst om utrikesföddas vårdkonsumtion tyckte jag att ämnet passade mig. Om det finns en skillnad mellan utrikes- och svenskfödda barn är det viktigt att försöka förstå och åtgärda den.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag och mina handledare har undersökt utrikesfödda barns psykiatriska vårdkonsumtion i Sverige. De viktigaste frågorna är hur konsumtionen skiljer sig mellan utrikesfödda och svenskfödda barn samt vilka faktorer som kan förklara eventuella skillnader mellan olika grupper av utrikesfödda barn. I en kvalitativ delstudie har vi även undersökt hur de utrikesfödda barnens föräldrar upplever sin kontakt med psykiatrin.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Våra studier visar att utrikesfödda barn konsumerar mindre psykiatrisk vård än svenskfödda. Men vi såg också att det finns skillnader mellan olika grupper av utrikesfödda. Bland barn med flyktingbakgrund var vårdkonsumtionen bara lägre hos dem som var äldre än tio år eller hade varit i Sverige längre än fem år. Utrikesfödda barn utan flyktingbakgrund hade däremot en lägre vårdkonsumtion oavsett ålder och tid i Sverige.

– I intervjuerna beskrev barnens föräldrar att de var väldigt beroende av personer och instanser som de redan hade kontakt med – som grundskola, förskola och BVC – för att nå fram till psykiatrin.

Vad överraskade dig?

– Att yngre barn med flyktingbakgrund konsumerade lika mycket vård som svenska barn. Det tyder på att de fångas upp av samhället, även om de kanske egentligen skulle behöva ännu mer vård. Vi tror att det beror på en god samverkan mellan flyktingmottagande, skola och BVC.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning handlar om att kartlägga och förstå hur vårdkonsumtionen ser ut. Nyttan kommer först när den tillsammans med annan forskning ger en sammantagen bild som kan ligga till grund för policyförslag.

– Det som är mest bekymmersamt är att utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska – trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa. Där tänker jag att skolan kommer in: vi behöver bli bättre på att ta tillvara på den tillit som barn och föräldrar har till förskola, skola och BVC för att fånga upp deras behov av psykiatrisk vård.