Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet, eller inte.
Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som beteendevetare och mamma ställde jag mig frågan om skolan tar tillvara på den kunskap i information- och kommunikationsteknik (IKT) som dagens elever har med sig in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken plats IKT har i undervisningen. Jag har tagit mig an ämnet ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där jag ställt mig frågan om skolan ger alla elever samma möjlighet till utbildning i IKT. Jag har genom enkäter till 276 elever i årskurs 7 frågat hur, när och till vad de använder IKT både i skolan och hemma.

– I en uppföljande studie tre år senare fick tolv av dessa elever svara på liknande frågor men också vilken nytta de tror sig ha av dessa kunskaper senare i livet och i så fall till vad. Vid intervjuerna berördes även elevernas socioekonomiska bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan inte uppfyller kravet på likvärdighet i utbildningen vad gäller IKT. Studien visar att användningen och utvecklingen av IKT i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Vissa lärare var väldigt inriktade och kunniga på IKT, och andra inte alls. Överlag är det en hög grad av frivillighet i användandet av digitala hjälpmedel. Samtliga elever hade haft grundläggande lektioner i exempelvis word, excel eller powerpoint men därefter blev användningen i stort sett valfri.

– Även undervisningen i informationssökning varierade stort. Ett viktigt resultat är att en del elever då hamnade långt efter på de här områdena. Många elever hade svårt att se nyttan av sina kunskaper i IKT i framtiden, de förstod inte till vad och vilka sammanhang den här kunskapen kunde behövas.

– Jag konstaterar också att det är väldigt otydliga skrivningar i skolans styrdokument om användningen av IKT. Sammantaget lever skolan inte upp till varken kravet på likvärdighet eller sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Hur naturligt eleverna tyckte det var att många lärare hade låga eller inga kunskaper alls i IKT. Det var nästan så att de ursäktade sina lärare för detta. Jag överraskades också av att användningen av IKT i undervisningen i så hög grad var frivillig.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare och beslutsfattare på lokal, kommunal och statlig nivå.

Susanne Sawander