Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Men störst påverkan på elevers skolprestationer är den ökande sociala segregationen i samhället, visar Leah Glassows avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns en brist på forskning om socioekonomiskt relaterad lärarsortering, särskilt i Sverige och Europa. Det är ett ämne som det finns många olika uppfattningar om och som är relevant för beslutsfattare när det handlar om att minska gapet mellan akademiska prestationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker om elever med socioekonomiskt utsatt bakgrund i 46 olika länder har matematiklärare med lägre formell kvalifikationsnivå i relation till mer välbärgade elever. Jag har bland annat använt olika statistiska tekniker för att avgöra om det är social segregation eller skillnaden i lärarkompetens som påverkar den ökande prestationsskillnaden mellan rika och fattiga studenter internationellt.

– Slutligen har jag tittat på olika utbildningspolicy, som skolkonkurrens och skolval, skolautonomi och skolansvar, för att se om det kan kopplas till skillnaden i tillgång till lärare mellan olika socioekonomiska grupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns flera viktiga resultat. För det första, att lärare i många länder är lika kvalificerade i alla elevgrupper. Men i vissa länder, bland annat i Sverige, är det mer sannolikt att socioekonomiskt missgynnade elever har matematiklärare med färre års erfarenhet och mindre relevant utbildning i matematik. Det är resultat som politiker borde uppmärksamma.

– Ett annat resultat är att den sociala segregationen mellan skolor ökar globalt, vilket bidrar till skillnad i prestationer. Även om lärarkompetens i matematik kan spela en liten roll i detta, så räcker det inte för att ta itu med en större segregation i samhället. Men skolan bör inte bidra till att förvärra segregationen ytterligare.

– Slutligen visar mina resultat att skolans konkurrens- och valmöjligheter och en ökad övervakning och ansvarsskyldighet, sannolikt kommer att förvärra den ojämlika fördelningen av lärare mellan elevgrupper. Exempel på ökad övervakning och ansvarsskyldighet är externa myndigheters användning av elevers betyg för att formellt utvärdera lärares prestationer och fastställa deras karriärmöjligheter. De som utvärderar lärarprestationer ska ha goda kunskaper om skolans sammanhang och det bör finnas en hög grad av tillit.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en hel del gränsöverskridande variationer. Vissa länder kämpar med lärarerfarenhet, andra kämpar med lärarutbildning och specialisering. Att ge politiska rekommendationer är därför mycket landberoende.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten ger en tydligare bild för beslutsfattare inom utbildningspolitik i många länder, som försöker ta itu med ojämlika utbildningsresultat mellan socioekonomiska grupper. Jag hoppas att min avhandling kan ge lärare vetenskapliga bevis på att vissa utbildningssystem har oavsiktliga negativa konsekvenser, som exempelvis för mycket övervakning och ansvarsskyldighet, vilket påverkar lärarnas arbetsvillkor.