Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

Användning av ögonstyrd dator underlättar lek, lärande och kommunikation för elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter, visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling. Bland annat kan eleverna lättare initiera kommunikation.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som fysioterapeut i Taiwan tidigare och såg hur barn som har begränsat tal och motoriska svårigheter har färre tillfällen att interagera med andra, jämfört med andra barn i samma ålder. Det är till exempel en utmaning för barnen att initiera aktiviteter. Vi försökte hitta former för stöd och hjälpmedel och såg att forskningen inom området ökar. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning om ögonstyrd dator och därför är det också här jag bedrivit min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bidrar med tre empiriska studier, med två generella forskningsmål, till det växande forskningsfältet. En del handlar om effekterna av en intervention med ögonstyrd dator när det gäller kommunikation, lek och lärande. Vi ville också titta på hur implementationen fungerar, om det är möjligt för lärare, föräldrar och andra personer i elevens närhet att stödja användandet av ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teknologin kan användas av eleverna och öka möjligheterna att initiera kommunikation och annan interaktion. Elevernas kommunikationspartners gav mer utrymme för eleverna att kommunicera när den ögonstyrda teknologin användes. Det finns dock utmaningar. Teknologin kanske inte alltid finns tillgänglig för studenterna så de behöver också lära sig multimodala kommunikationsmetoder, såsom att kombinera gester eller att använda lågteknologiska kommunikationsverktyg.

– Interventionsstudien visade att teknologin kan introduceras för barn så unga som 3 år, för lärande och kommunikation. För unga elever och nybörjare är en halvtimme i taget lämplig tid.

– Ett tredje resultat var att de flesta som är engagerade runt eleverna, föräldrar och specialpedagoger till exempel, rapporterade att interventionen var lämplig. Teknologin ökade elevernas autonomi. En utmaning i implementationen är att det kan ta tid att anpassa och modifiera innehållet i datorerna så att det svarar mot elevernas behov. Infrastrukturen för hjälpmedelstjänster behöver tillhandahålla flexibilitet för samarbetet mellan lärare, föräldrar och terapeuter för att lösa de problem som kan uppstå och erbjuda fortbildning för de involverade yrkesgrupperna för att öka deras kunskap och skicklighet när det gäller ögonstyrd dator.

Vad överraskade dig?

– Till en början tittade vi mest på betydelsen för eleverna, men under forskningsprocessen märkte vi också vilken betydelse som finns för dem som finns runt eleverna. Det blir lättare för exempelvis pedagoger och föräldrar att förstå och interagera, men det kan behövas support när det gäller teknologin även för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan vara till nytta för specialpedagoger och andra som arbetar med elever som har stora motoriska och kommunikationssvårigheter och behöver hjälpmedel. Ögonstyrda datorer kan stödja elevers delaktighet och kommunikation.

Susanne Rydell