Oförenliga pedagogiska läror kan skapa problem i skolan

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, hävdar hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare, med intresse för den nya barnsynen som presenterades i 1998 års läroplan för förskolan. Här ses barnet som robust och kompetent från att tidigare ha setts som bräckligt och novist. För att förstå perspektivförskjutningen behövde den nya barnsynen sättas in i ett större sammanhang. Då hittade jag Per-Johan Ödmans studie om mentalitetens och pedagogikens utveckling från medeltiden och fram till 1990-talet. Det är den studien jag bygger vidare på i min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att belysa utbildningens samtida villkor och processer i ett historiskt perspektiv. Den bygger på tolkningar av nyhetsartiklar och teorier av Skinner, Piaget och Vygotskij samt pedagogikhistoria. Den teoretiska ramen är minst lika viktig som det empiriska materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller mentaliteten, det vill säga vilken ideologi och världsbild som omger oss, präglas det svenska utbildningssystemet året innan valet 2006 av att vi ska vara socialt likställda och självständiga i kunskapsprocessen. Vi ska kunna välja våra vägar själva, vad vi vill bli och vilken utbildning vi behöver. Det är en mentalitet som liknar den som fanns på 1990-talet. Däremot skiljer sig pedagogiken till viss del.

– Det nya är framväxten av en prestationshöjande pedagogik med betoning på effektivitet. Som helhet växer den samtida mentaliteten och pedagogiken fram i klyftan mellan två i grunden oförenliga pedagogiska läror – Piagets kognitiva och Skinners behavioristiska läror, vilket kan leda till problem i skolan. Dels betonas vikten av självständigt kunskapande mellan elever, vilket kräver tid och bearbetning, dels betonas effektivitet där allt ska gå fort. Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop.

Vad överraskade dig?

– Strukturlikheten, att dagens samhälle till stora delar liknar 1700-talet. Båda epokerna präglas av tvång, frihet och konkurrens och att barn inom många områden likställs med vuxna. Utmärkande är också stora ekonomiska och rumsliga förändringar där vi idag gått från en nationell gemenskap till en europeisk gemenskap. Det finns förutsättningar för ett nytt klassamhälle. Vi står vid ett vägskäl.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utbildningspolitiker, skolledare och lärare, också föräldrar. Vart är vi på väg?

Vad vill du göra i fortsättningen?

– Jag skulle vilja göra en uppföljningsstudie om 10-15 år för att se vad som hänt. Åt vilket håller kommer den svenska mentaliteten och pedagogiken att gå i framtiden?

Gunilla Nordin