Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyheter ges stort utrymme i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat som lärare i samhällskunskap och religionskunskap i gymnasieskolan. Ämnet samhällskunskap infördes i skolan efter andra världskriget med främsta syfte att stärka kunskaperna kring demokrati. Det finns en hel del forskning kring läromedel i samhällskunskap men förvånansvärt få lärar- och undervisningsstudier i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie kring hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap ser på, förstår och undervisar i ämnet. Jag har dels intervjuat lärarna, dels gjort sammanlagt 48 klassrumsobservationer. Studien består av tre delar: Observationer där jag tittat på undervisningens innehåll, lärarnas ämnesförståelse såsom de själva uttrycker det samt nyheters roll i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att nyheter har en framskjuten plats i undervisningen i samhällskunskap. Det förekommer två former av nyhetsanvändning i klassrummet – nyhetsbevakning som en aktivitet som ofta inleder lektionen samt nyhetsintegrering där lärarna väver in nyheter i den ordinarie undervisningen. Vanligt är att läraren presenterar veckans viktigaste nyheter som eleverna får diskutera. En lärare tar fram nutidsfrågor som eleverna får lösa likt en tipspromenad. En annan lärare låter eleverna själva välja nyheter som sedan diskuteras. Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen men har en mer informell karaktär jämfört med resten av lektionen. ”Innan vi kör igång”, som en lärare uttrycker det. Lärarna använder nyhetsbevakningen för att i första hand uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål. Dessa mål tonas ned i den ordinarie undervisningen där samhällsvetenskapliga kunskapsmål får större plats. Den ordinarie undervisningen kommer därför att präglas mer av samhällsvetenskapliga kunskapsmål medan nyhetsbevakningen istället fyller en informell funktion med moraliska och politiska mål i fokus.

-Lärarna har ett komplext förhållningssätt till målet med undervisningen. Till skillnad från hur samhällskunskapsämnet beskrivits i tidigare läroplansstudier ser inte lärarna någon motsättning mellan kunskap och fostran. Deras mål är att eleverna ska lära sig analysera för att förstå hur samhället hänger ihop och därmed kunna agera politiskt. Kort sagt, bli ansvarsfulla medborgare. Enligt lärarnas ämnesförståelse kan allt detta ske samtidigt.

Vad överraskade dig?

-Trots det stora utrymme som nyheter uppger lärarna att målet med nyhetsbevakningen främst är allmänbildning samt att utifrån en ospecificerad mening prata och diskutera nyheter med eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare och lärarutbildare i synnerhet. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ge lärare en fördjupad och mer precis bild av sin egen ämnesförståelse men också av relationen mellan ämnesförståelse och undervisning. Förhoppningsvis kan detta förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen.

Susanne Sawander