Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion. Det visar Anna Wrammert som forskat om gymnasieelevers möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har undervisat i tio år på gymnasiet i religion och medieämnen, därutöver har jag en bakgrund som journalist. Som lärare har man sällan tid för riktigt fördjupande samtal om religion med eleverna. När jag fick möjlighet att forska kändes det naturligt att kombinera mina båda yrkesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever talar om sina erfarenheter av religion som de får genom olika medier och andra sociala sammanhang. Det talas mycket om så kallade mediebilder av religion. I avhandlingen undersöker jag vilka bilder som gymnasieelever tar del av, hur de ser de ut och vad som förmedlas i dem. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med knappt 90 gymnasieelever från olika skolor, i olika gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesprogram och med olika etniska bakgrunder. Eleverna har fått öppna frågor om hur de ser på religion, vilka mediebilder av religion de möter och hur de själva reflekterar kring hur religion framställs samt sin egen personliga relation till religion. Eleverna har fått ge skriftliga svar, cirka hälften av dem har träffats och diskuterat i fokusgrupper och 14 elever har djupintervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga konstruerar, eller pratar om religion på många olika sätt. Till skillnad mot vad jag trodde, förknippar de religion mer med gemenskap, vägledning i livet och kultur, snarare än konflikter och våld. Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Ungdomarna är både medvetna och kritiska till förenklade framställningar och stereotypa bilder av religion i nyhetsmedier, i film och tv-serier. Det här är intressant med tanke på att tidigare forskning pekar på risken för att nyhetsmediers framställningar av religion reproduceras i skolan, som att islam kopplas till konflikthärdar. Synen på religion påverkas i hög grad av populärkultur och sociala medier. Eleverna berättade om hur de tog del av exempelvis konton på Instagram där troende unga från andra religioner visar sin vardag. Som kunskapskälla står sociala medier för något nytt och mina resultat visar att de, oftast tvärtemot vad vuxenvärlden kanske tror, ofta bidrar till att nyansera ungas bild av religion.

– Även om eleverna i studien ansåg att religion kan vara ett känsligt samtalsämne var de positiva till religionsundervisningen i gymnasiet som de menar är både roligare och mer intressant eftersom den ger större utrymme för diskussioner kring mer vardagsnära livsåskådningsfrågor jämfört med undervisningen på högstadiet som ungdomarna upplevde som mer inriktad på fakta om olika religioner. Sammantaget visar resultaten att ungdomarna har hög grad av ”medievetenhet”, de har god koll på källkritik samtidigt som de inser att de påverkas av de bilder de möter i såväl etablerade medier som sociala medier.

Vad överraskade dig?

– Att de elever som sa sig vara ateister ändå uttryckte stort intresse av att diskutera religion och hur det framställs. Att vara ung ateist behöver därmed inte vara detsamma som att vara ointresserad av religion. Jag slogs också av de avancerade och medvetna resonemang som eleverna förde kring de här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är främst riktad till akademin och det religionssociologiska och didaktiska forskningsfältet. Men jag tror och hoppas att även lärare och övrig personal i skolan kan ha nytta av att ta del av dem då de synliggör vad eleverna faktiskt har med sig in i religionsklassrummet.

Susanne Sawander