Nyanser berikar undervisningen i NO-ämnet

NO-ämnet är av tradition starkt faktabaserat. Men vad händer när ämnet nyanseras – och öppnar upp för diskussioner i klassrummet?
Det har Lotta Leden utforskat i sin avhandling om naturvetenskapens karaktär.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i NO, matematik samt speciallärare i matematik och har under mina år som lärare blivit alltmer intresserad av möjligheten att vidga undervisningen av naturvetenskap så att den blir intressant för alla – inte bara de elever som från början är inriktade mot naturvetenskapliga ämnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ämnet naturvetenskapernas karaktär – vad naturvetenskap är och hur naturvetenskaplig kunskap skapas och utvecklas – och hur den synen på naturvetenskap kan bidra till att utveckla NO-undervisningen. NO-undervisning är av tradition, vilket tidigare forskning också visar, starkt faktafokuserad. Men i själva verket utgår ju naturvetenskap från olika tolkningar som reviderats över tid. I de processerna spelar människor och deras kreativitet en stor roll.

– Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med NO-lärare. Därtill har jag under tre år träffat sex NO-lärare för att i fokusgrupper diskutera hur NO-undervisningen kan utvecklas och kopplas till naturvetenskapens karaktär, dels genom samhällsfrågor, dels inomvetenskapliga frågor. Fokusgrupperna har testat sina idéer och diskuterat resultaten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna såg betydelsen av att vidga och nyansera NO-ämnet, inte minst för att detta hjälper eleverna att navigera i en verklighet som sällan är just svart eller vit. Att öppna upp för diskussioner kring exempelvis vem och vilka som initierat forskning kan bredda undervisningen och bidra till andra dimensioner jämfört med att bara plugga in fakta. Detta kan i sin tur innebära att fler elever inkluderas i undervisningen.

– Flera lärare konstaterade att det här synsättet passar särskilt bra vid granskning av naturvetenskaplig information i media och vid laborationer där just kommunikation kring processen har ett värde i sig. Olika labbresultat kan bidra till en diskussion kring vad olikheterna kan bero på, i stället för att fokusera på att få ”rätt”.

Vad överraskade dig?

– Det engagemang som uppstod i fokusgruppen där jag mest fungerade som ett bollplank. Det var inspirerande att se vilken styrka det finns i det kollegiala lärande som fokusgruppen i praktiken innebar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildningen och lärarutbildare. Men även forskningen, där jag hoppas att avhandlingen kan ge inblick i lärarnas verklighet. Men givetvis också lärarna själva, avhandlingen rymmer en hel del förslag och idéer om hur man kan arbeta med vetenskapens karaktär i undervisningen.

Susanne Sawander