Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Att få lämna förberedelseklassen ses som ett steg mot inkludering, det visar Jenny Nilsson Folkes avhandling. Men övergången visade sig ofta svårare än eleverna trott.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sociala rättvisefrågor har engagerat mig sedan jag gick grundutbildningen i socialantropologi. Efter det har jag jobbat på Integrationsverket och på Stadsmissionen med inkluderings- och antidiskrimineringsfrågor. Eftersom det inte finns så mycket forskning om nyanlända och deras utbildning och som utgår från deras röster, så tyckte jag det var viktigt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Till stor del om gapet mellan elevernas förväntningar och hur det faktiskt blir. Jag har särskilt tittat på olika övergångar, från förberedelseklass till ordinarie klass i grundskolans senare år och sedan till gymnasiet. Med utgångspunkt från fenomenologin har jag också försökt fånga hur det känns i kroppen att till exempel vara inkluderad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Lärarna i de ordinarie klasserna behöver bli bättre på att förklara svenska språket i ämnena och man behöver ta vara på elevernas modersmål. När den behövdes som mest, drogs handledningen de haft i förberedelseklassen in.

– Jag såg ett stort behov att jobba med social inkludering. Eleverna ville snabbt vidare till ordinarie klass för att bli en av ”de andra” men väl där var det svårare än de tänkt. I landsbygdsmiljö skedde exkluderingen på individnivå. Det fanns kanske en tro från lärarnas sida att det skulle lösa sig självt så de jobbade inte aktivt med detta. I storstaden såg det lite annorlunda ut. Där hade alla elever på skolan jag besökte svenska som andraspråk. Där gick den sociala inkluderingen lättare men de sa själva att de gick på en skola för invandrare och var därmed exkluderade från staden in stort.

Var det något som överraskade dig?

– Ja. Vid övergången till gymnasiet hamnade alla elever jag följde på språkintroduktion. Det hänger ihop med behörighetskraven som ändrades med läroplanen 2011. Även om många går framåt i rasande takt hinner de inte få alla betyg som krävs. För eleverna var det som ett steg tillbaka till förberedelseklassen och de kände att de stod och stampade. Det påverkade deras drömmar, förhoppningar och självbild. Någon sa att: ”Jag kommer vara 40 år innan jag kan börja på universitetet”.

Vem har nytta av resultaten?

– Utbildningspolitiker på olika nivåer och skolledare. Men även lärare som undervisar i såväl förberedelseklasser som ordinarie klasser och elever som varit längre i Sverige och som kan hjälpta till att välkomna nyanlända mer.

Annika Larsson Sjöberg