Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända elever känner sig låsta i positionen som migrant, och utrymmet att vara någon annan är snävt. Det visar Ulrika Lögdbergs avhandling om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är etnolog och hälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, speciellt ungas välbefinnande. Jag har tidigare arbetat i projekt kring modersmålsundervisning i skolan och sammantaget präglar alla de här frågorna min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan nyanlända ungdomars hälsa, vardagsliv och skola. Min ambition är att ge en bredare bild av vad som bidrar till hälsa och välbefinnande hos nyanlända unga. Men också vad som utmanar. Avhandlingen bygger på observationer från en klass vid språkintroduktionsprogrammet på en gymnasieskola samt intervjuer med nyanlända elever. Nyanlända gymnasieelever har även över tid fått fotografera det som är viktigt för dem för att må bra. Fotografierna har sedan använts som diskussionsunderlag vid ett antal workshops med eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar min avhandling hur välbefinnande och hälsa skapas i vardagens sociala och kulturella mikroprocesser. Det vill säga, det utrymme unga har i vardagen att agera, må bra och vara den de vill vara är beroende av historiska och politiska processer. Exempelvis bidrar en postkolonial historia till hur svarta och vita kroppar tolkas. I skolans vardag inverkar det här på hur unga upplever sig kunna röra sig i skolans lokaler, var de trivs och känner sig ”hemma” och inte.

– Jag menar att det här är en viktig utgångspunkt för att förstå och därmed kunna främja nyanländas hälsa. Resultaten belyser att många nyanlända elever upptas av att förhålla sig till sitt eget ursprung och den positiva bild av Sverige och det svenska samhället som förmedlas i och av omvärlden. En bild som förvisso nu utmanas på olika sätt. Motsvarande bild av migranternas egna hemländer präglas av krig, elände och konflikter. Eleverna i studien använder olika strategier för att hantera det här, vissa tar avstånd från det som hemlandet står för. Andra försöker försvara och nyansera bilden av hemlandet. Men utrymmet är snävt, och det gäller framför allt möjligheten att få anta en annan position än den som migrant.

– Ett exempel på det är när eleverna på skolan skulle skriva dikter. Eleverna i introduktionsprogrammet fick skriva om sina erfarenheter som flyktingar. Genom en utställning av dikterna på skolan skapas en bild av de unga som förmedlas till andra elever på skolan. Elever i andra klasser fick presentera sig på andra sätt och därmed möjlighet att visa upp en bredare bild av sig själva. I skolbiblioteket markerades böcker på språk från elevernas hemländer med flaggor på bokhyllorna. Den här typen av uppgifter och kulturella markörer, som dikterna och flaggorna, kan både ses som ett synliggörande av de unga nyanländas erfarenheter och därmed en möjlighet för de unga att ta plats på skolan. Men det kan även, som mina studier visar, upplevas som skillnadsskapande och en markering av de unga som migranter. Det här belyser vikten av att lyssna in vad som är viktigt för nyanländas välmående. Ett intressant resultat var att flera av elevernas egna fotografier var tagna ute i naturen. Många elever berättade att de uppskattade naturens tillgänglighet, något som inte alla var vana vid från hemlandet.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket ansvar som läggs på individnivå utan att förutsättningarna finns där. Nyanlända gymnasieelever förväntas erövra ett nytt språk och kulturella normer i särskilda klasser utan svensktalande elever. I kombination med bostadssegregationen blir det här en väldigt svår, nästan omöjlig uppgift. Många av eleverna vittnade om att de sällan eller aldrig träffar jämnåriga svenskar. Jag slogs också av hur utbredd vardagsrasismen är. Rasism är en laddad fråga i Sverige som i många sammanhang inte diskuteras. I stället framställs Sverige som ett land som kommit långt i de här frågorna, till exempel i frågor om jämlikhet, och uppstår problem så riskerar det att läggas på individnivå snarare än att förstås som ett strukturellt problem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, lärare, skolkuratorer och skolledare. Men även politiker och beslutsfattare. Jag tror att representanter från civilsamhället som besöker skolor med nyanlända också kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander