Nya sätt att se på sitt lärande
Dagens gymnasieelever har nya sätt att se på sitt lärande. Annica Otterborgs avhandling Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande analyserar och beskriver hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad entreprenöriell profil uppfattar och förstår entreprenöriellt lärande.
Född 1947
i Eksjö
Disputerade 2011-04-03
vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Mitt intresse för entreprenöriellt lärande väcktes när jag hade ett uppdrag för en gymnasieskola med entreprenöriell inriktning. Uppdraget var att undersöka hur skolans avgångselever uppfattade sin utbildning. Elevernas entreprenöriella attityd fångade mitt intresse då eleverna beskrev den som kreativ och ansvarsfull. De berättade för mig att uppgifterna de utförde var på riktigt därför att de hade fått autentiska, problemlösande uppgifter att arbeta med på sitt företag. Jag började fundera på om en entreprenöriell inriktning också innebär att man skapar någon annan lärandeform.
Vad handlar avhandlingen om?
– Samhällsförändringar, teknologiska utvecklingar och globalisering har tillsammans bidragit till att ge gymnasieelever av idag nya sätt att se på sitt lärande. I min forskning var målet att analysera och beskriva hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad entreprenöriell profil uppfattar och förstår entreprenöriellt lärande. Genom intervjuer med elever om deras projektarbete har deras skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande kunnat beskrivas. Eleverna jämför skolans uppgifter som de uttrycker som tillrättalagda och dilemmabefriade med företagsuppgifter som kan vara fyllda av dilemman vilka måste lösas under arbetets gång på väg mot målet. I den entreprenöriella lärandeformen lär sig elever ta ett reellt ansvar för sina uppgifter och sitt lärande.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande som att de själva måste lära sig ta ansvar för att förstå, identifiera och avgränsa en arbetsuppgift. Dessutom beskriver eleverna att det är omöjligt att inneha alla kompetenser som de kan behöva för sin uppgift och de söker externa kontakter i nätverk inom och utom landet. Elever teambildar även med personer som har den för uppgiften behövliga kompetensen och detta är något helt annat än att grupparbeta, vilket elever berättar att de tidigare har fått göra i skolan. Uppgiftens innehåll och omfattning är oerhört central för att motivera elever. Resultatet visar att elever lär både i skolan och på sitt fadderföretag och att nyttan av att lära i de båda sociala praktikerna berikar elevers lärande i olika ämnen.
Vad överraskade dig?
– Jag började snart förstå att i den entreprenöriella lärandeformen utförde eleverna inte bara sin uppgift utan tog även ansvar för det resultat som de presenterade till exempel ledningen på det fadderföretag som de tillhörde under hela sin gymnasieutbildning. Eleverna analyserade sitt resultat innan de offentliggjorde det, vilket kunde innebära att de gjorde företaget medvetet om vilka följder som resultatet skulle kunna få om inte särskilda åtgärder vidtogs. Överhuvudtaget försökte eleverna lämna ifrån sig ett resultat som skulle komma företaget till nytta, till skillnad från en skoluppgift som de beskrev bara bedömdes och sedan kunde kastas i papperskorgen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det har varje lärare i såväl grundskola som gymnasium samt i lärarutbildning som vill få skolans elever att vara kreativa och ta ansvar för sitt lärande genom att arbeta med utmanande verksamhetsbaserade uppgifter i samspel skola näringsliv.