Dagens elever bättre på världsdelar

Det är välkänt att en platt karta aldrig kan ge en riktig bild av hur världen ser ut. Nu visar Pontus Hennerdals avhandling på hittills okända problem i läsningen av kartor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kartor kan ju tyckas vara naturligt och självklart. Vi funderar inte så mycket på dem. Men när jag läste kulturgeografi upptäckte jag att det fanns utmaningar som jag ville vända och vrida på utifrån ett undervisningssammanhang. Särskilt intresserad blev jag av kartprojektioner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är tre delstudier som alla berör kartkunskap och förståelsen av kartor. Den första är en historisk överblick över hur kartor använts i geografiundervisningen. Den andra jämför kunskapen i dag med den man hade i slutet av 1900-talet. Tredje delstudien tar upp förståelsen för hur världskartans kanter hänger ihop.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En vanlig idé är att utantillkunskapen är sämre i dag än hos tidigare generationer, till exempel förmågan att peka ut platser på en karta. Det stämmer bara delvis. Vi är visserligen sämre på öar och vatten i Europa, men är bättre på världsdelar. Vi lever i en global värld och det har slagit igenom även i kartkunskapen. Jag har också hittat en oupptäckt problematik i läsningen av den platta världskartan. När vi passerar kartans kant dyker vi upp någon annan stans, men både barn och vuxna har svårt att hitta rätt plats. Åker man rakt väster eller österut hittar de flesta rätt, men åker man exempelvis norrut svarar nästan alla i grundskoleåldern, och hälften av de vuxna att man kommer tillbaka söderifrån.

Vad överraskade dig?

– I de över hundra år gamla texterna om geografiundervisning fanns väldigt kloka tankar. Redan då vände man sig mot utantillkunskap och tragglande och pratar om vikten av att skapa intresseväckande och livfulla beskrivningar. Sen vet jag förstås inte hur det såg ut i praktiken, det jag tittat på är det som skrivits.

Vilka har nytta av resultaten?

– De två första delstudierna är intressanta för alla som vill diskutera utveckling av geografiundervisningen. Det är viktigt att det inte blir historielöst. Den tredje delstudien om världskartans kanter har både lärare och de som utformar kartor nytta av.

Annika Larsson Sjöberg