Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Många elever har problem med källhantering. Elever behöver mer kunskap om specifika centrala dimensioner, exempelvis att historiska källor måste tolkas kontextuellt och att källkriterier inte kan användas statiskt. Det är möjligt att designa lektioner utifrån detta, visar Anders Nersäters avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram genom min undervisning. Jag har jobbat som lärare länge och har haft historia både på gymnasiet och på komvux, och det jag undersöker i avhandlingen är viktiga förmågor som jag har sett att många elever har problem att hantera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Tanken är att bidra med kunskap om vad elever behöver lära sig för att hantera historiska källor och konstruera historiska redogörelser. Det är praktiknära forskning om undervisningsproblem. Det handlar både om vilken typ av kunskap som elever behöver och hur undervisningen kan utformas för att hjälpa dem att utveckla den kunskapen. De övergripande frågeställningarna handlar om tolkningsbegrepp som elever behöver kunna för att hantera historiska källor och vad de behöver lära sig om orsakssammanhang för att konstruera historiska redogörelser.

– I ett andra led har jag tillsammans med lärarkollegor undersökt vilken lärandeproblematik som finns. Det vill säga vilka uppfattningar elever har om källhantering och orsaksresonemang. Utifrån den lärandeproblematiken har lektioner designats som syftar till att utveckla elevernas kunnande, och utforska kunnandets karaktär. Det är en interventionsstudie med många olika typer av data, bland annat filmade lektioner och för- och efterbedömningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För forskningsfråga ett (1) omfattar det identifierandet av ett antal dimensioner som elever behöver behärska vid källhantering:

• Epistemologisk förståelse – källorna behöver värderas kritiskt, inte ses som information och också tolkas i relation till den kontext där de tillkom.
• Beredskap att skifta perspektiv – en medvetenhet om behovet av att vara beredd att skifta temporalt och kontextuellt perspektiv.
• Kontextuella kunskaper – behövs för att kunna hantera ovanstående dimensioner med kvalitet.
• Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder – metoderna kan inte bockas av mekaniskt. Till exempel kan en tendentiös källa vara bra i något sammanhang, medan den i andra sammanhang inte alls är det beroende på frågeställningen.
• Förmåga att kombinera kontextuella kunskaper med källmaterial – förmågan att kombinera egna kunskaper med belägg från källor.

– Resultaten för forskningsfråga två (2), vad elever behöver kunna för att konstruera historiska redogörelser, kan även de sammanfattas utifrån fem dimensioner.

• Epistemologisk förståelse för historieämnets karaktär – elever behöver förstå att det som hänt i det förflutna har orsaker, och se nödvändigheten av förklaringar.
• Kontextuella kunskaper – krävs för att elever ska kunna belägga sina orsaksresonemang.
• Temporalt ramverk – elever behöver kunna rama in i resonemangen i en kronologisk struktur och se att det kan finnas långsiktiga eller kortsiktiga orsaker, kunna hålla isär vad som är möjliga orsaker respektive konsekvenser.
• Orsakers inbördes samband och relativa betydelse – elever behöver se att det sällan finns en enda orsak till varför en händelse inträffat och att orsaker av olika vikt ofta är sammanflätade.
• Samband mellan aktörer och strukturer – elever behöver ha insikt i att förändringar och händelser orsakas av en interaktion mellan historiska aktörer och vid tidpunkten existerande samhällsstrukturer.

Vad överraskade dig?

– Jag var medveten om att elever kan förhålla sig alltför okritiskt till källor, men hade kanske inte trott att det skulle vara så väldigt många elever som förhöll sig till källor som oproblematisk information. Vi såg dock en stor förändring när vi designade undervisningen för att adressera den problematiken. Resultaten är viktiga då denna kompetens har stor bäring ur ett medborgarperspektiv. Elever behöver bära med sig den här kunskapen för att kunna koda av budskap från olika aktörer i samhället.

Vem har nytta av dina resultat?

– De första jag tänker på är undervisande lärare och lärarstudenter. Förhoppningsvis även forskarkollegor som kan ta detta vidare.

Susanne Rydell