Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att få och upprätthålla social status sätter stor press på många ungdomar. Sociolog Linda Hiltunen har utforskat hur unga skattar sin psykiska hälsa.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ungas psykiska hälsa och ohälsa är ju sedan många år en omdebatterad fråga och som jag började undersöka som sociologistuderande. När jag kom in på forskarutbildningen ville jag fördjupa mig i ämnet och bidra till ökad kunskap om ungas psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieungdomars själva skattar sin psykiska hälsa, vad de tror orsakar den och hur de hanterar psykisk ohälsa. Avhandlingen baseras på enkäter och uppsatser av 497 gymnasieungdomar från flera kommunala gymnasieskolor. Därutöver har jag djupintervjuat ett antal ungdomar. Med anledning av att tjejer rapporterar mer ohälsa än killar har jag också undersökt hur genus konstrueras i relationer mellan unga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad ungdomar själva anser vara främsta upphov till psykisk ohälsa är den ständigt pågående jakten efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Konkret handlar det om att vara framåt, lycklig, passa in i smalhetsidealet, ha ”stil”, antingen märkeskläder eller en helt egen stil, ha rätt kompisar och umgänge och samtidigt vara framgångsrik antingen i skolan, det kulturella området eller inom sport.

– Det som löper som en röd tråd genom hela avhandlingen är den här strävan efter perfektion. Särskilt stressande upplevs detta eftersom den sociala statusen är högst flyktig. I skolan förhåller sig unga hela tiden till hundratals andra jämnåriga och här hänger de sociala värderingshoten hela tiden i luften. Men det handlar också om att vara ”lagom lyckad”. En högt rankad status kan plötsligt rasa, just för att man anses ”för” perfekt.” Ungdomarna är otroligt medvetna om var både de själva och andra befinner sig i hierarkin. Som en kille uttryckte det: ”Jag kan gå in i vilken klass som helst och peka ut vilka fem som har högst social status.” Majoriteten har utvecklat olika strategier för att hantera den här stressen. När det gäller skolprestationer handlar det om att planera och be om hjälp. Stress kopplad till det sociala livet är betydligt svårare att hitta strategier för. Här uppstår ett slags moment 22 – att uppfylla normen innebär förvisso mindre stress men strävan efter anpassning är i sig det som skapar mest stress. Att försöka distansera sig är ett sätt att hantera stressen, många söker sig till andra arenor genom exempelvis fritidsintressen.

– Tjejer upplever högre krav än killar vad gäller utseende, att anpassa sig, att vara duktig i skolan. Men likt tidigare forskning visar min avhandling att tjejer reflekterar mer och har fler nära relationer, vilket hjälper dem att hantera psykisk ohälsa. Killar som mår dåligt har löper större risk att isolera sig.

Vad överraskade dig?

– Att normer om perfektion var så utbredd. Både de som lyckas leva upp till normer om perfektion och de som hamnat utanför mår dåligt av att hela tiden behöva förhålla sig.

Vem har nytt av dina resultat?

– Alla som arbetar med ungdomar. Skolledare, lärare, elevhälsa, och personal inom ungdomspsykiatrin. Men också föräldrar och ungdomarna själva.

Susanne Sawander