NO-undervisningen slår fel

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv NO-lärare, matte/fysik från början. Jag var på 1990-talet involverad i en satsning på NO-profil där man jobbade brett med NO som ett ämne. Sedan blev jag lärarutbildare och har jobbat med basåret. Jag var även inblandad i NOT-projektet och engagerad i Rose-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en enkät med 250 frågor som ställts till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor. Eleverna fick svara på vad som intresserade dem och lärarna på vad de undervisar i.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– 15-åriga eleverna är intresserade av NO, dels på en personlig nivå, som vad ska man äta för att må bra?, och dels av större frågor, som finns det liv på andra planeter?. De är inte speciellt intresserade av traditionell NO, det vill säga vetenskapliga fakta som periodiska systemet, atomer och molekyler. Det är slående att det vi hållit på med för att öka intresset för NO – som att studera hur regnbågen ser ut i stället för att undervisa i optik – intresserar yngre elever, men inte 15-åringarna som vill ha personlig relevans och större frågeställningar.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte var intresserade av de fiffiga experimenten, som vardagens kemi. Slutsatsen blir att satsningarna på NO-projektet inte biter. Problemet är inte de fiffiga försöken utan att grundfrågeställningarna inte blir intressanta. Då kan man fråga sig varför det är så. Fysikundervisningen har till exempel förändrats väldigt lite. Samma teman tas upp, som den traditionella mekaniken och elläran. Lärarna är fångna i den kulturen. Samtidigt görs det mycket bra på många skolor, men det får liten spridning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten har relevans ute på skolorna, även för Skolverket. När man frågar lärarna är kursplanerna viktigast. Vi fick en ny kursplan i NO år 2000, men få lärare har ändrat sin undervisning. Senaste McKinsey-rapporten, om framgångsrika skolsystem, visar att det behövs pedagogiska ledare på alla skolor och också medlande strukturer mellan centrala myndigheter och skolorna.