Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Vilka idéer om naturmötens betydelse för att skapa mening och lärande om hållbar utveckling finns inom de två praktikerna utomhuspedagogik och ekokritik. Och hur påverkar det arbetet med hållbarhet? Petra Hanssons resultat visar att det finns mycket naturromantiska ideal och en stark tilltro till vad det fysiska mötet med naturen ska ge.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det projekt inom vilket jag skrev min avhandling handlade om naturmöten. Jag är gymnasielärare i svenska och engelska och tyckte det var spännande att undersöka hur utbildning inom hållbar utveckling kan se ut för oss språklärare. Så därför ville jag undersöka arbetet med hållbarhet, dels från ett perspektiv där det sker fysiska möten med naturen, dels utifrån ett litteraturperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersökt två undervisningspraktiker, utomhuspedagogik som ju innebär rena fysiska möten med naturen och ekokritik som närmar sig hållbarhetsfrågor genom att läsa skönlitterära texter om natur. Jag ville titta på vilka idéer som fanns om möten med natur, vilken roll man tillskriver naturen. Och vilken betydelse det har att möta natur i fysisk mening respektive i litteraturen. Jag har dels studerat hur blivande naturkunskapslärares processer ser ut när de möter natur i litteratur, dels tittat på vilket förhållningssätt som finns till undervisning och hållbar utveckling.

– Jag gjorde textanalyser av läroböckerna och det jag såg var en mycket naturromantisk syn, det skulle vara vild natur, långt från bebyggelse, och det skulle inte finnas någon teknik inblandad i mötet, att använda sig av mobiler och ipads var till exempel inte bra. Jag ville problematisera lite och lyfta fram andra sätt att möta naturen. Jag gjorde då bland annat en tolkning av författaren Jenny Diskis reseskildring Den motvilliga resenären, där hon reser med tåg och därmed betraktar naturen genom ett tågfönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är flera faktorer som medverkar samtidigt när vi läser eller upplever natur. Hur vi möter något beror inte bara på vad vi möter utan också egna erfarenheter, kontexten och den sociala situationen. Lärarstudenterna definierade natur i naturvetenskapliga termer. Jenny Diski tolkar landskapet utifrån sina barndomsupplevelser. Lärande är således inte bara kopplat till individen, det handlar om syftet med undervisningen, i vilket sammanhang lärandet sker och vilken erfarenhet man själv kommer in med.

Vad överraskade dig?

– Hur starka idealen var om att möten med naturen ska ge ett specifikt resultat, att bara vi sätter en naturromantisk text i händerna på barnen eller låter dem möta vild natur så får de en förståelse för hållbarhet och miljötänkande. Det var väldigt svartvita bilder som framkom i läroböckerna, antingen dator eller natur, det fanns inget mellanting där man kunde använda sig av teknik för att uppleva naturen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utomhuspedagoger och lärare som jobbar med hållbar utveckling. Det finns en stor potential att kombinera teknik och natur.

Hanna Nolin