När barnen möter värdegrundsfrågorna
Barn är skickliga när det gäller att kommunicera komplexa frågor kring värdegrunden, både på en verbal och icke-verbal nivå. Det konstaterar Bodil Halvars-Franzén i sin avhandling, Barn och etik etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklasser.
Född 1959
i Stockholm
Disputerade
2010-05-07
vid Stockholms universitet med avhandlingen:
Barn och etik – etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag deltog i ett forskningsprojekt kring värdegrundsfrågor i lärarutbildningen och blev då intresserad av forskningsområdet. Det sammanföll med mitt intresse för hur man blir människa bland människor. I mitt tidigare arbete som förskollärare var detta något ständigt pågående. Genom avhandlingen fick jag möjlighet att fördjupa mig i frågan.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur barn skapar och förkroppsligar etik under ett år i förskoleklass. Jag har undersökt vad som möjliggjorde barnens möten genom att studera övergripande ramar, regler och ordning, samt pedagogernas förhållningssätt. Ansatsen är etnografisk med fokus på barnens möten. Jag bygger främst mina analyser på videoobservationer, deltagande observationer och rundturer med barnen, men studien rymmer även fokussamtal och återkopplingar med pedagogerna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– När man följer barngrupper under så pass lång tid är det slående att möten och förhandlingar till stora delar utspelar sig på en ordlös, fysisk nivå. I de två förskoleklasser som jag följde närmade man sig frågan kring ordning och regler på helt olika sätt. I den ena klassen pågick en återkommande verbal process där barnen och pedagogernas samtal och förhandlingar kretsade kring frågan, varför ska man göra som man ska. I den andra klassen var processen mer fragmentarisk och fysisk, men handlade ändå om en förhandling kring den rådande ordningen och vad som gällde. När jag jämförde det konkreta värdegrundsarbetet med gällande styrdokument och regler, såg jag att de här nivåerna inte alltid var helt överstämmande, men att styrdokumenten ändå gav utrymme för olika typer av förhandlingar i förskoleklassernas vardag.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade dig?
– Att barnen var så skickliga på att kommunicera komplexa frågor, både på en verbal och icke-verbal nivå! De hade oftast full koll på vad som gällde, såväl explicit som implicit, och de var mycket kompetenta när det gällde etiska frågor. Dessutom var pedagogerna professionella när det gällde att hitta forum där sexåringarna kunde delta i samtal och förhandlingar kring värdegrundsfrågor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förhoppningsvis ger avhandlingen nytt bränsle till att diskutera värdegrunden utifrån en etisk utgångspunkt för förskollärare och lärare för de tidigare åren. Sedan hoppas jag att den, i frågor som rör natur, miljö och hållbar utveckling, kan belysa etiska och relationella aspekter som ofta saknas när yngre barns lärande diskuteras. Inom lärarutbildningen kan man utifrån resultaten diskutera vad värdegrund, etik och moral är, och kanske kan bli, i relation till förskolans och skolans uppdrag.